Text: Andreas Johansson & Anders Ackfeldt
Intresset för kändisars lyxklockor har markant ökat de senaste åren, en trend som delvis kan tillskrivas sociala medier. Specialiserade konton har uppstått med det uttalade syftet att visa upp vilka exklusiva klockmärken och modeller som kändisar bär. Dessa konton samlar ofta stora följarskaror och har blivit en betydande del av den digitala klockkulturen. De har inte bara gjort lyxklockor mer synliga utan också bidragit till att skapa en ny form av kändiskultur kring klockor. Denna digitala klockkultur har inte bara gjort oss alla till amatörurmakare; den har också skruvat upp intresset för armbandsur hos de fromma och mäktiga. Plötsligt är det inte bara Gud som ser allt — nu gör vi det också! De religiösa ledarnas klockval har ofta lett till diskussioner kring etik, öppenhet och förtroende.
Artikelserien är författad av Andreas Johansson, Fil. Dr. religionshistoria vid Karlstad Universitet & Lunds Universitet och Anders Ackfeldt, Fil. Dr. i religionshistoria, Svenska forskningsinstitutet i Istanbul (SFII).
En händelse från 2009 som illustrerar detta involverar Patriark Kirill, överhuvudet för den ryska ortodoxa kyrkan. Han syntes på en bild tillsammans med Alexander Kolarov, som vid tidpunkten var Rysslands justitieminister. På bilden bar Kirill ingen klocka, men en spegelbild på bordet avslöjade en Breguet Reveil Du Tsar på hans arm. En rysk bloggare upptäckte detta och det blev snabbt tydligt att kyrkan hade redigerat bort klockan från Kirills arm men missat att ta bort spegelbilden.
När han intervjuades, förnekade Kirill först klockan och hävdade att alla bilder på honom med klockan var förfalskningar. Senare tvingades den ryska ortodoxa kyrkan gå ut med ett uttalande och erkänna att de hade redigerat bilden. Klockan, som var värd cirka 250 000 SEK, blev en symbol för kyrkans välstånd och ledde till massiv kritik. Flera oppositionella ryska bloggare uttryckte missnöje och menade att Kirill inte kunde vara en man av folket eller dess spirituella ledare. Denna kritik blev särskilt betydelsefull med tanke på att den ryska ortodoxa kyrkan har ett nära förhållande till president Vladimir Putin, vilket gör att många i oppositionen granskar kyrkan noga. Ytterligare kontrovers uppstod några år senare när Metropolit Varsonofiy, en högt uppsatt ledare i den ryska kyrkan i St. Petersburg, fotograferades med en Rolex Daytona (referensnummer 116509), värd cirka 400 000 SEK. Den ryska kyrkan var den här gången mer förtegen och sa endast att en förklaring skulle komma när Varsonofiy återvände från semester.
I Indien är det inte bara traditionella ritualer och andliga läror som står i fokus, utan även klockornas värld verkar ha fångat de spirituella ledarnas intresse. Denna unika vana att bära lyxklockor har i grund och botten sitt ursprung i deras anhängares generositet. De hängivna ser ofta sina andliga gurus som heliga förebilder, och vill därför ge dem gåvor som är lika enastående som de anser att deras lära är. Det råder en allmän uppfattning att endast det allra bästa är tillräckligt gott för dessa spirituella ikoner, vilket har lett till att många gurus och andliga lärare har kunnat addera några mycket exklusiva tidmätare till sina samlingar. Det är inte ovanligt att se dessa andliga ledare med urtavlor och armband prydda av ädelstenar, diamanter och andra lyxiga material, vilket ibland väcker frågor kring etik och materiell njutning inom andliga sammanhang.
För att nämna några exempel: Den religiösa gurun Osho, eller Bhagwan Shree Rajneesh, ägde flera lyxklockor, inklusive Rolex-modeller med diamanter och ädelstenar. År 2015 såldes en Rolex Day-Date som bars av Osho på auktion för 40 000 schweizerfranc. Urtavlan och höljet var besatta med diamanter och rubiner. Enbart armbandet hade omkring 31 karat i diamanter.
En annan guru, Sathya Sai Baba, bar visserligen inte klockor men sades kunna trolla fram lyxartiklar, bland annat Rolex-klockor. Som företrädare för tibetansk buddhism har Tenzin Gyatso, den nuvarande Dalai Lama, blivit en världskändis. Han är möjligen också den mest kända klockälskaren på den indiska subkontinenten. Dalai Lama har en imponerande samling klockor, däribland en Patek Philippe (referensnummer 658), som han fick som gåva från den dåvarande amerikanska presidenten Franklin D. Roosevelt. I Dalai Lamas samling ingår också flera Rolex-klockor, inklusive en Day-Date i guld (18038) och en tvåtons Datejust. Hans intresse för klockor är verkar vara genuint, och en av hans hobbyer verkar vara att reparera mekaniska klockor. Men likt fallet med de ryska patriarkerna har de indiska religiösa ledarnas klockor och samlingar lett till debatt om huruvida spirituella ledare verkligen bör bära Haute Horologerie.
Lyxiga armbandsur har även blivit ett hett diskussionsämne även när det gäller muslimska religiösa ledare. Ett exempel på detta är Idris Ahmad, som var Malaysias regerings företrädare i religiösa frågor. Han anklagades på sociala medier för att vara mer intresserad av materiell lyx än av andlig insikt, på grund av att han misstänktes bära en Rolex. Ahmad gick dock snabbt ut och redde ut missförståndet genom att visa upp sin faktiska klocka, en Buruj-modell. Denna klocka har specialfunktioner relaterade till islam, inklusive en som anger bönetider och en annan som visar riktningen mot Mecka (qibla). Hans belackare tvingades senare be om ursäkt på sociala medier.
Medan gurus ofta mottar dessa tidsmätare som gåvor från sina hängivna anhängare, har ledarna inom den katolska kyrkan en särskild relation till klockmärket Patek Philippe. Detta beror på att en av dess grundare, Antoine Norbert de Patek, var en hängiven katolik. Märkets band till katolicismen är så pass starka att man till och med kan se ett kors på kronan av deras Calatrava-modell. Patek Philippe har genom åren även tillverkat specialdesignade klockor för kyrkans högsta ledning, och flera av dessa klenoder kan beskådas på Pateks museum. År 1971 gick de ett steg längre genom att producera en serie klockor med lila urtavlor för Vatikanens kardinaler, en färg symbolisk både för rikedom, Jesu lidande och biskopar.
Varför är det kontroversiellt att religiösa ledare bär dyra klockor? Rikedom och välfärd bland andliga ledare kan naturligtvis skapa irritation, eftersom den övergripande teologin i många världsreligioner ofta fokuserar på jämlikhet och att hjälpa de fattiga. Symbolen för girighet nådde kanske sin kulmen med Carlton Funderburke, en pastor i Kansas City. Han önskade sig en lyxklocka från Movado av sin församling som ett bevis på deras uppskattning. Funderburkes budskap blev viralt på TikTok och han kritiserades hårt.
När klockors status har utvecklats från att ha en religiös och praktisk betydelse till att bli en symbol för ekonomisk status, är det inte förvånande att påve Franciskus, den nuvarande ledaren för den katolska kyrkan, valde att bära en klocka från märket Swatch istället för en Patek Philippe eller, för den delen, en Rolex Datejust som tidigare påve Johannes Paulus II bar. Påve Franciskus donerade även sin Swatch till en välgörenhetsauktion, där den såldes för summan av 56 250 dollar. Detta gör den till den dyraste Swatch-klockan i historien.
Om vi avslutningsvis lämnar lyx, flärd och religiös elitism bakom oss, finns det en klocka som har fått ett mindre glamoröst rykte inom den religiösa sfären: Casio F-91W, även känd som ”terroristklockan”. Denna massproducerade och billiga klocka har på senare år blivit en symbol för främst muslimsk terrorism. Den har använts i tidsinställda bomber och har även setts på handlederna hos kända terroristledare. Klockan blev ett tag så intimt associerad med bombtillverkare i Mellanöstern att CIA-agenter i Irak och Syrien vittnade om att klockan var en av de saker de letade efter när de försökte identifiera bombtillverkare kopplade till terrororganisationer som al-Qaida och ISIS. Det är fastställt att klockan har en roll i bombtillverkning. Den har återfunnits i odetonerade bomber och beslagtagits vid räder mot bombfabriker. Dessutom har det bekräftats att denna klockmodell användes i al-Qaidas träningsläger i Afghanistan och Pakistan.
Flera företrädare för ISIS och al-Qaida har också setts bära klockan, bland annat världens kanske mest kända terrorist, Osama bin Laden som var ledare för terrororganisationen al-Qaida fram till sin död 2011. Detta förstärker utan tvekan F-91Ws association med terrorism, en koppling som sannolikt kommer att vara bestående. Bin Ladens val av klocka kan enkelt tolkas som en medveten markering mot, vad som uppfattas som, västerländsk lyx och extravagans.
I denna artikelserie har vi bara nosat på det fascinerande sambandet mellan tid, tro och teknologi. Trots att vi har berört några centrala frågor, kvarstår ett mindre hav av outforskade ämnen — från exempelvis klockornas roll i heliga ritualer, till deras status som andliga artefakter. Det är tydligt att klockor är mer än bara mekanismer för att mäta tid; de är komplexa symboler som kan reflektera och representera en mångfald av mänskliga värderingar, från girighet och ödmjukhet till, i vissa fall, våld och terrorism.
På lördag (den 21/3) är det dags för Kaplans specialauktion för 75-årsjubilerande Rolex Dateju
Auktionshuset Christie's i Genève genomförde i veckan auktion för ”viktiga klockor” och aukti
Eqotime har tagit en titt på nya Tudor Ranger, en klocka med gedigen historia testad under svåra f