Text: Filip Ericsson
Det gamla finsmakarmärket Universal Genève har gått på sparlåga under lång tid, men sedan Breitling – med ägarna schweiziska CVC Capital Partners och Partners Group i ryggen – övertog tillverkaren förra året har entusiaster kunnat se fram emot en efterlängtad comeback. Eqotime blickar tillbaka till en eggande historia och spånar om vad som komma skall.
Universal Genève är nog lika anrikt och distingerat som det är anonymt. Förr i världen utgjorde företaget en spelare bland de stora men för idag en undanskymd tillvaro med ett minst sagt sömnigt modellutbud.
Märket föddes 1894 när två urmakare från klock-hubben Le Locle – Numa-Emile och Ulysse Perret – tillsammans grundade Universal Watch. 1897 utkom första klockan, en kronograf. 1919 flyttades verksamheten till Genève varpå företaget sedermera bytte namn till Universal Genève.
Enligt uppgift kommer de första klockorna under det nya ägarskapet att visas under 2026 och rimligen kommer framtida modeller att spegla den guldkantade historien.
Det är åtminstone något man hoppas på. Klockor med klassisk design och historisk signifikans, retroklockor lite mindre elegant uttryckt, röner ju fortfarande stort intresse bland klockköparna där ute, och Universals gamla godbitar vill man förstås se igen.
Under följande decennier släppte märket hur som helst en rad namnkunniga ur, varav flera kan anses utgöra önskvärda förlagor till de kommande Universal-klockorna. Låt oss välja ut några favoriter!
Cabriolet
1933 utkom Cabriolet, ett rektangulärt armbandsur i art deco-stil med vändbar boett, som hos den mer kända Jaeger-LeCoultre Reverso alltså. Cabriolet begåvades dock med en väsensskild konstruktion, där en innerboett liksom var inkapslad i en ytterboett och lossades från nedre kortsidan.
En ny Cabriolet skulle säkerligen skänka välbehövlig glamour och teknisk finess till Universal Genève, och fungera som en dressig utpost i märkets nymodellerade palett.
Compax
1936 utkom Compax, enligt Universal själva världens första kronograf med tre “klockor” i urtavlan. Vid mitten av 1960-talet hade modellen utvecklats till ett sportigt racing-ur med den obligatoriska takometern hänvisad till bezeln utanför glaset, i stil med Omega Speedmaster och Rolex Daytona.
Compax tillhör en verklig samlarfavorit genom att supermodellen Nina Rindt, hustru till Formel 1-föraren Jochen Rindt, under 1960-talet bar just en sådan med en elegant så kallad Panda-urtavla. Dessa referenser tillverkades mellan 1964 och 1967, och priserna är höga; 200 000–300 000 kronor är inte ovanligt.
Med sina klassiska boett-linjer och sportigt vackra urtavlor skulle en ny Compax säkerligen passa fint in i företagets varumärkesbyggande. Speedmaster och Daytona har fått regera alldeles för länge!
Tricompax
Ännu en kronograf som satt spår i Universal-historien är Tricompax, som visades 1944 och som begåvades med en “full” kalender utöver kronograffunktionen. Urverket var konstruerat inhouse och innehade datum, veckodag, månad och månfasindikator. Imponerande är att allt detta fick plats i en boett som mätte blott 36mm i diameter samt 12.5mm i höjd.
Under 1960-talet förvandlades även Tricompax till ett sportigare, mer maskulint ur och liksom sitt enklare Compax-syskon ikongjordes det genom en känd bärare, i detta fall Eric Clapton.
Polerouter
Mest känd i Universals modellhistoria är nog Polerouter som utkom 1954, och som sannolikt är mest trolig att få en uppföljare. Polerouter var en förbluffande elegant instrumentklocka som beställdes av vårt nordiska flygbolag SAS och uppdraget gick alltså till Universal Genève.
Bakgrunden är att SAS 1953 invigde en ny rutt för flygning mellan Köpenhamn och Los Angeles. Den gick över Nordpolen och sparade hela 14 timmar i flygtid mot den gamla rutten, 22 timmar mot tidigare 36.
Detta skapade dock ett problem: magnetism. Magnetfälten över Nordpolen är extremt starka och SAS fick utveckla ett helt nytt navigationssystem för att lösa problemet. Även armbandsuren som bars av kabinpersonalen påverkades negativt.
Kravspecifikationen var alltså en klocka som skulle fungera under dessa förutsättningar. Den då okände, schweiziske formgivaren Gerald Genta fick uppdraget att rita den nya klockan. Ja, Polerouter är alltså en Genta-design!
Polarouter (som den hette i början) introducerades 1954 som SAS officiella pilotklocka. Året efter döptes den om till Polerouter varpå det gamla bumper-urverket ersattes med en ny, innovativ enhet (Caliber 215) med så kallad mikrorotor. Onekligen en elegant lösning som anstod ett märke som Universal Genève.
Polerouter producerades i olika utföranden fram till 1969 och företaget har näppeligen salufört någon modell som varit i närheten av dess sublima elegans. Det är således dags att rätta till misstaget, haka på den alltjämt rådande retrotrenden och ge oss ett nytt vackert instrumentur att sukta efter. Med mikrorotor.
Svårare tider
Efter storhetstiden som varade 60-talet ut började problemen att hopa sig, och det var troligen i första hand den så kallade kvartskrisen som kom att stjälpa märket. Övergången till kvartsur och marknadsfokus mot Asien vattnade ur varumärket varpå ekonomiska problem och ägarbyten följde.
1989 köptes Universal upp av Hong Kong-baserade Stelux Group (som även ägde Cyma) varpå företaget fortsatte att föra en undanskymd tillvaro. 2005 gjordes en form av återlansering där presentationen av ett nytt mikrorotor-verk utgjorde den stora nyheten.
Några större framgångar röntes dock knappast och 2023 kom till sist den goda nyheten att Breitling köpt företaget och att en adekvat återkomst äntligen stod för dörren.
Framtidsspaning
I och med Breitlings övertagande har Universal Genève äntligen fått chansen att kliva tillbaka in i rampljuset, och förutsättningarna är goda; i Universals historiska modellflora finns ju som sagt ett flertal godsaker att inspireras av.
Och redan har man i form av tre nya Polerouter-klockor släppt en teaser om vad som komma skall. De tillverkas i ett enda exemplar vardera och går alltså inte att köpa, men resultatet är svårt vackert och ger stora förhoppningar om framtiden.
I en intervju nyligen avslöjade Breitlings VD Georges Kern inte så mycket om det nyförvärvade märket, men röjde åtminstone att det kommer att positioneras högt upp på klockmarknadens prestige- och prisskala. Klockorna kommer nämligen att börja på runt 150 000 kronor, och då talar vi om de enklaste modellerna i stål.
Huruvida tillverkningen kommer att äga rum i de traditionella fabrikslokalerna i Bienne och om man kommer att satsa på rena inhouse-urverk är dock oklart. Om ett nytt mikrorotor-verk, ett av märkets främsta kännetecken, får se dagens ljus är följaktligen också skrivet i stjärnorna.
Alla dessa frågor kommer att besvaras inom ett eller ett par år. Väntan blir svår!