Text & bild: Ola Jacobsen
Som klockintresserad kommer du med största sannolikhet att någon gång behöva konfrontera en klockas behov av service. Ibland vet man om det och ibland kommer det som en överraskning. Eqotime’s Ola Jacobsen guidar er här en steg för steg-guide i vad det faktiskt är som sker när en klocka servas. I den här andra delen följer vi klockan under polering och kontroll. Häng med!
Efter att klockan demonterats, som vi visade i Del 1, är det dags för polering av boett och länk. Detta ingår i servicekostnaden, men är frivillig. Jag väljer bort polering eftersom jag tycker om min klocka som den är, men Peters kollega har precis fått in en annan Sea-Dweller 16600 så jag följer med henne under poleringsarbetet.
Ute i urmakarverkstaden arbetar Peter med det förtvättade verket. I takt med att han monterar isär det undersöks varje del på jakt efter slitage. Allt som avviker från bästa skick rensas ut. Efter att hela verket plockats ner i sina beståndsdelar tvättas verket en sista gång. Här går verket igenom ett ultraljudsprogram samt fyra sköljsteg.
I samband med servicearbetet görs också löpande kontroll av att verket fått sina uppgraderingar och har genuina Rolex originaldelar.
Förekommer det tveksamma delar i klockan så byts dessa mot delar från Rolex eller så avböjs servicen. Detta för att verkstaden ska kunna ge de två års garanti som kommer med servicen. I vissa fall sker detta i samråd med kunden. Det kan handla om äldre tavlor, där kunden vill behålla en vackert åldrad tavla, trots att det innebär att verkstaden inte kan lämna någon garanti på arbetet eftersom delar från tavlan riskerar att lossna och skada klockan.
Nu är det dags att testa den nya heliumventilens funktion. Syftet med ventilen är att släppa ut expanderade gas ur klockan. Behovet uppstår då så kallade mättnadsdykare avslutar sitt pass och trycket i deras habitat sänks från arbetsdjupets tryck till normaltryck. Heliumatomer som har letat sig in i klockan under de trycksatta veckorna behöver då kunna ta sig ut ur boetten på ett säkert sätt.
Rolex Sea-Dweller 16600 ska vara vattenresistent till 1220 meters djup. Normalt trycktestas klockor i en kammare med både över- och undertryck. Där utsätts de för ett under- respektive övertryck som buktar in respektive vidgar boett och glas. Känsliga sensorer mäter sedan om boetten buktar tillbaka eller inte.
Den här metoden fungerar inte på en Sea-Dweller, eftersom den är så robust byggd. Istället testas vattenresistensen i en vattenfylld stålkammare som trycksätts manuellt av urmakaren.
I nästa del följer vi klockan genom faserna montering och justering. Missa inte heller Del 1!
Det finns en särskild charm i de där grejerna som är det sista. Ni vet, de där absolut sist prod
I dagens avsnitt diskuterar Denke barnklockor med Folke. Det blir intervjuer från Prospex-eventet m
Monaco Legend Group har snabbt etablerat sig som ett av de ledande auktionshusen i Europa med mängd