Text: Filip Ericsson
I samband med att Omega presenterade specialkollektionen “Summer Blue” för sina Seamaster-klockor i och med modellens 75-årsjubileum, passade man också på att visa en helt ny version av sin klassiska djupdykare Seamaster PloProf. Eqotime berättar historien om detta legendariska, extrema dykarur.
“PloProf” är franska och står för “Plongeur Professionnel” vilket betyder “professionell dykare” på svenska. Och just det ringar in exakt vad Omega ville skapa när man påbörjade projektet vid mitten av 60-talet: en dykarklocka enbart ämnad för professionellt dykande. Det vill säga människor som dyker i sitt yrke.
Omega hade tillverkat professionella dykarur sedan 1957 och runt tio år senare bestämde man sig för att inleda utvecklingen av något betydligt mer extremt – yrkesdykarnas fullblod. En klocka för “underwater contractors”, vid konstruktion av till exempel oljeborrtorn eller kabelläggning till havs.
Några genvägar accepterades alltså inte så till sin hjälp tog man det franska djupdykningsföretaget Comex såväl som den berömde undervattensfilmaren Jaqcues Yves Cousteau, för att bistå med utvecklingen av det nya armbandsuret.
Seamaster PloProf 600 presenterades på Baselmässan 1969 medan introduktionen på marknaden skedde i början av 1971. Denna första generation med referensnummer 166.077 är idag känd som Mark 1.
Monobloc istället för heliumventil
För att tåla det enorma tryck som stora djup utsätter en klocka för utrustades vissa andra extrema dykarur med en så kallad heliumventil. Orsaken var att helium tränger in i klockan vid dessa djup och behöver en väg ut för att den inte ska skadas vid uppstigning. En form av klockornas dykarsjuka.
Omega valde dock en annan väg och konstruerade en boett som inte släppte in något helium alls, och kunde därför hoppa över ventilen. Detta åstadkoms bland annat genom en boett fräst i ett stycke, en så kallad monobloc. All service var alltså tvungen att utföras uppifrån, genom att ta bort glas och urtavla. Vidare installerades flera lager packningar innanför kronan för att heliumtäta även där.
Extrem form dikterad av funktion
PloProfs minst sagt speciella boettform var en följd av det egensinnigt konstruerade vridringslåset på höger sida. Vridringen, vridbar för att räkna ut hur mycket tid som finns innan luften tar slut, riskerar hos dykarklockor generellt att oavsiktligt vridas om man stöter emot något.
Omega löste problemet genom en rejäl knapp som användaren lätt kom åt genom placeringen på boetten. Intryckt kunde vridringen vridas åt båda hållen. Detta innebar i sin tur att kronan fick placeras på vänster sida av boetten, i strid mot vad som brukligt var. Orsaken var att dykaren ansågs ha mer frekvent användning av vridringslåset än av kronan under dykning varför den fick ta kronans vanliga plats på höger sida.
Även kronan var speciellt utformad, eller snarare det överdimensionerade kronskyddet runt om den. Utanpå kronan sattes en fyrkantig platta som tillsammans med boettens utformning helt omslöt den, och därigenom skapade ett fullödigt skydd, en lösning som aldrig setts tidigare.
Även stålet som klockan tillverkades av var av en speciell sort som var mer korrosionsbeständigt och mer motståndskraftigt mot havsvattnet än brukligt. Nuvarande benämning är 904L, det vill säga det stål som Rolex (och några till) använder idag. Omega var alltså långt före Rolex här.
All denna teknologi för att skapa världens bästa dykarklocka gjorde dock att priset för en PloProf 600 blev dubbelt så högt som för en Rolex Submariner.
PloProf 600 var som sagt ämnad för professionellt användande långt under havsytan och begåvades mått som knappast var ideala för vardagsbrukande på land. Dess konstruktion resulterade i asymmetriska boettmått om hiskeliga 45x55mm samt häftiga 15mm i tjocklek.
Urverk från standardhyllan
Inuti tickade Omegas egen Caliber 1002 med automatisk uppvridning, datum, 28 800 svängningar per minut samt 42 timmar gångreserv. 1002 motoriserade även andra samtida Omega-modeller och urverket i PloProf var alltså knappast lika intressant som klockan i sig.
Men precis som de flesta Omega-verk från den här tiden ansågs det tillfredsställande pålitligt och exakt, ett enkelt och välgjort urverk som därmed gjorde susen även i ett extremt instrumentur som PloProf. Eller särskilt i ett sådant kanske man ska säga.
Till skillnad från de flesta andra klockor vid den här tiden hade PloProf 600 härdat mineralglas istället för akryl. Urtavlan å sin sida stack ut genom sin iögonfallande minutvisare för bästa läsbarhet under vatten. Armbandsvalen var gummi och två olika stållänkar, i traditionellt utförande eller så kallad “shark mesh”.
Tre serier (Mark 1, 2, 3) kom och gick under de cirka nio produktionsåren där mindre skillnader hos vridring, visare och urtavla utgjorde förändringarna. Modellen lades ner 1979. Tilläggas bör att en Seamaster PloProf 1000 släpptes året efter PloProf 600, under 1972. Det är dock en helt annan klocka och därmed en historia som vi tar en annan gång.
Svårköpt vintage
Ploprof 600 har idag en hängiven skara följare och priserna är relativt höga. På grund av det höga nypriset, och den extrema formen får man förmoda, såldes inga stora mängder och modellen är idag tveklöst en av de mer svårköpta vintage-klockorna på marknaden.
Det går att nörda ner sig hur mycket som helst i de för en oinvigd minimala skillnaderna mellan de tre serierna, och att hitta en original-klocka som har rätt urtavla, visare och urverk är hart när omöjligt. Det har blandats friskt vid reparationer och renoveringar under åren. Till exempel hävdar expertisen att 60 % av klockorna har fått sina urverk utbytta. För en oinsatt är det omöjligt att veta.
Vi vill tipsa om sidan www.omegaploprof.com med extremt mycket matnyttig information.
Kända bärare
PloProfs berömmelse spred sig i folklagren genom att den bars av ett par prominenta figurer när det begav sig. Att undervattensforskaren Jacques Yves Cousteau och hans manskap använde sig av den kommer knappast som en överraskning med tanke på deras medverkan i utvecklingen.
TV-tittarna kunde nämligen beskåda det brutala instrumentet på filmteamets handleder utanpå våtdräkterna i TV-serien The Undersea World of Jacques Cousteau som visades 1968-75.
En mer otippad bärare av detta extrema dykarur var den legendariske Fiat-chefen Gianni Agnelli, som sportade sitt exemplar utanpå skjortärmen, ett onekligt excentriskt drag som dock hade den logiska förklaringen i att Agnelli led av nickelallergi!
En själv skulle säkerligen se redigt löjlig ut om man gled runt med en PloProf utanpå skjortan, men Agnelli innehade onekligen den pondus och coolhetsfaktor som gjorde att det såg vidunderligt rätt ut på just honom. Undertecknads sug efter en original-PloProf har knappast heller försvagats av denna märkliga PloProf-anekdot!
Epilog
PloProf 600 ter sig nog för många som alltför extrem för vardagligt bärande. Man kan dock argumentera för att dess mått har “krympt” sedan 1970-talet då herrklockor ju ofta mätte så lite som 34mm. I ljuset av ett mode av alltmer svällande boetter under 90- och 00-talet ter sig en gammal PloProf därför inte länge lika extrem. En tjocklek på 15mm är ju till exempel inte helt ovanligt för en kronograf idag.
Noterbart är också att den nya PloProf 1200 som utkom 2009 är desto brutalare i sina mått än originalklockan, med 55x48mm i diameter samt hela 17.5mm i höjd. Där har vi en betydligt mer svårburen klocka som heller inte är lika ren i sin design. För artikelförfattaren är det ursprungets ref. 166.077 som gäller.
Den extrema formgivningen kan å andra sidan säkerligen skrämma iväg folk också från en ursprunglig PloProf. Artikelförfattaren, precis som Agnelli, är dock av en annan mening och är storligen såld på PloProfs kompromisslösa industriform.
Det är något särskilt tilldragande kring det faktum att modellens design uteslutande har styrts av funktionen, helt utan hänsyn till någon inställsamhet för att blidka ögat. Noterbart, och anmärkningsvärt, är då hur snygg den faktiskt blev, på ett synnerligen brutalt vis måhända!
En PloProf 600 i originalskick pryder alltså åtminstone min topp tio-lista över önskeklockor. Jag skulle stolt bära den på jobbet då och då, dock inte ovanpå skjortärmen…
Glädjande för PloProf-fantasterna där ute är förstås att en helt ny version som sagt nyligen presenterades i och med Seamaster-modellens 75-årsjubileum, till en början endast i jubileumsvarianten “Summer Blue”.
Särskilt läskande är att man återgått till de något mer återhållsamma måtten från 70-talets original, även om den förstås fortfarande är en best. En våt, brutal dröm för 178 000 riksdaler. Läs mer om den i en tidigare artikel här på Eqotime.
Auktionshuset Christie's i Genève genomförde i veckan auktion för ”viktiga klockor” och aukti
Auktionshuset Christie's i Genève genomförde i veckan auktion för ”viktiga klockor” och aukti
I dagens avsnitt diskuterar Denke barnklockor med Folke. Det blir intervjuer från Prospex-eventet m