Historien om The Dirty Dozen

Text: T. Denke


Minns ni filmen The Dirty Dozen från 1967 av Robert Aldrych? Den stjärnspäckade pangrullen där Lee Marvin i rollen som major under WWII får uppdraget att disciplinera upp tolv förhärdade brottslingar till elitsoldater redo att ta sig an ett självmordsuppdrag bakom fiendens linjer. Men för många är det så mycket mer än en gammal film! Eqotime ger er historien om militärursamlarens våta dröm, The Dirty Dozen! I denna första del så tittar vi på helheten. Och i nästkommande delar så ska vi ta en titt på respektive ur som ingår i samlingen.



Filmen i sig är det inget större fel på. Där radas det upp en bra uppsättning för tiden populära skådespelare. Bland annat ser vi en icke klubb-slickande Tally Savalas. En mustaschprydd Charles Bronson. Och en Donald Sutherland i högform. Men för många klockintresserade är the dirty dozen något mycket större än filmen. En film som man egentligen bara lånat namnet från. För här finns något mycket intressantare. Särskilt om man har fokuserat sitt klockintresse mot militärklockor. Och då mer specifikt mot militärur från andra världskriget.



Militäruren

The Dirty Dozen är då benämningen på ett dussin armbandsur som under andra världskriget beställdes av brittiska Ministry of Defense enligt militära specifikationer och bars av inkallade soldater i den brittiska försvarsmakten.  I ren uppställning så är det klockor från följande tillverkare som räknas in plutonen: Buren, Cyma, Eterna, Grana, Jaeger Le-Coultre, Lemania, Longines, IWC, Omega, Record, Timor och Vertex. Gemensamt för alla modellerna är att de är producerade efter den militära specifikationen med timvisare, minutvisare, subsekund, arabisk numrering av index och svart urtavla.


The Dirty Dozen (Photo: Fellows)

Märken & antal

De här klockorna är kanske var för sig inte särskilt upphetsande. Om du inte är samlare av äldre militärur såklart. För då blir ju en klocka från andra världskriget hetare än hetast alldeles oavsett. Det rör sig om tolv ganska anspråkslösa modeller från tolv olika tillverkare som var och en är stöpta i samma militära och funktionella form. Vi hittar bland annat ur från IWC, Omega, och Longines i uppställningen. Men bredvid de mer namnkunniga tillverkarna hittar vi ur från idag betydligt mindre kända tillverkare som Grana och Buren.

Men låt er inte luras. I uppställningen så är de just de lite mer udda tillverkarna som är de svåraste att få tag i om siktet är inställt på en komplett dirty dozen-uppställning. Exempelvis växer inte direkt Grana på träd med tanke på att de inte producerade mycket mer än ett tusental klockor av den aktuella modellen.


The Dirty Dozen (Photo: Fellows)

The Dirty Dozen, med antalet producerade exemplar inom parentes (produktionsantalen är hämtade från Konrad Knirim’s bok British Military Timepieces): 

Buren  (11,000)
Cyma (20,000)
Eterna (5,000)
Grana (okänt antal mellan 1,000 & 5,000 exemplar)
IWC (5,000)
JLC (6,000)
Lemania (10,000)
Longines (8,000)
Omega (25,000)
Record (25,000)
Timor (13,000)
Vertex (15,000).


En komplett samling

Enstaka exemplar av de flesta uren i the Dirty Dozen kan dock vara överkomliga och gå att få tag på men några tillhör enhörningsrasen och är väldigt sällsynta. Något som också brukar reflekteras i priset. Men finns det då hopp för den som drömmer om en komplett Dirty Dozen? Det brukar ju sägas att inte mer än ett tjugotal kompletta samlingar finns ute i samlarvärlden.  Ja, faktiskt. Så sent som i augusti 2020 presenterade det brittiska auktionshuset Fellows en komplett samling. Slutpriset stannade på hela £34,452 inklusive avgifter. Svettigt, men kanske prisvärt för en unik bit historia av museikvalitet som det är få förunnat att få uppleva.


The Dirty Dozen (Photo: Fellows)