Text: Filip Ericsson
De första 130 åren för det idag vida kända schweiziska lyxmärket Officine Panerai, utgjordes av ett litet italienskt företag som byggde militära instrument åt den italienska militärmakten. Eqotime berättar om ursprunget som sådde fröet till dess stora framgång i modern tid, ett ursprung som har en stark koppling till konkurrentmärket Rolex.
Urmakaren Giovanni Panerai öppnade sin klockverkstad i Florens redan 1860, en verksamhet som med tiden utvecklades till ett företag med fokus på forskning och utveckling inom mekanik och industridesign.
Största kunden var den italienska flottan till vilken Panerai levererade olika precisionsinstrument såsom marina kikarsikten. Man utvecklade även ett radium-baserat pulver som fick instrument att självlysa i mörker. Materialet kallades för “Radiomir” och patentsöktes 1916.
1935 inledde flottan ett hemligt program för undervattensoperationer och Panerai fick uppdraget att ta fram ett armbandsur lämpligt för ändamålet.
Huvudkraven var god vattentäthet, goda självlysaregenskaper samt lättavläst urtavla. Då Rolex i Schweiz sedan tio år hade gjort sig ett namn genom ett av världens första vattentäta armbandsur, Rolex Oyster, vände man sig dit.
Första Panerai-klockorna: Ref. 2533 & 3646
Rolex förstorade boetten hos sin Oyster och monterade in ett stort urverk från ett av sina fickur (Caliber 618). Panerais första armbandsur fick därigenom en boett om hela 47mm i diameter och tillverkades alltså av Rolex i Schweiz.
Panerai konstruerade sedan en egen, mycket tydlig urtavla med den idag kända Panerai-specialiteten “sandwich dial” i aluminium, som dessutom hade behandlats med dess berömda Radiomir-material.
Detta innebar att urtavlan utgjordes av två plattor som lagts ovanpå varandra. Den undre plattan behandlades med radium medan den övre hade utskurna, utpräglat stora siffror, varpå läsbarheten i havsdjupet förblev optimal.
En prototyp med referensnummer 2533 utkom under 1936, av vilken 35 exemplar sattes samman. Först 1938 kom serieversionen i form av ref. 3646 med framför allt ytterligare förädlad urtavla, varav ungefär 1000 ska ha producerats under följande år.
1953: Ref. 6152
1953 presenterats Panerais första efterkrigsklocka, Ref. 6152, som utvecklade formen med bland annat luggar integrerade i boetten såsom på moderna klockor (och dagens Panerai Luminor).
Inuti satt en utvecklad variant av Caliber 618 från förkrigsklockorna. Urverket tillverkades för övrigt inte av Rolex själva, utan av den idag sedan länge insomnade klocktillverkaren Cortébert. Det var ett enkelt, handuppdraget urverk med 15–17 juveler beroende på utförande och sannolikt en pålitlig och ekonomisk – och därmed passande – rova till Panerais grovhuggna klockor.
Endast 24 exemplar ska enligt uppgift ha byggts vilket gör dem extremt ovanliga – och värdefulla – när de vid sällsynta tillfällen dyker upp på auktion.
1954: Ref. 6154
1954 utkom en nättare variant av 6152 från året innan, med lite tunnare boett och mer graciösa linjer. Uppkomsten och tanken bakom referens 6154 är något höljt i dunkel och fakta som framförs av olika ämnesexperter spretar en del.
6154 utskiljer sig genom sin krona från Rolex (med annan form än hos andra samtida Paneraier) och går i vissa läger under smeknamnet “Egiziano Piccolo”, det vill säga “egyptisk liten”. Detta är en följd av att denna referens ska ha varit ämnad för den egyptiska flottan, uppgifter som dock dementeras av andra.
Enligt en alternativ berättelse ska egyptiska militärer nämligen ha köpt dessa klockor i privat regi och faktum är att 6154-klockor har hittats i just Egypten. En annan teori är att modellen uppkom på initiativ av Rolex som ville tillhandahålla en mer lättburen klocka till de italienska sjömännen.
Att vi någonsin kommer att få reda på den absoluta sanningen kring den mytomspunna 6154 är högst osäkert. Blott 36 klockor ska hur som helst ha tillverkats.
1955: Ref. 6152/1
1955 uppdaterades 6152, främst med det för märket så karaktäristiska kronskyddet, först av alla Panerai-klockor. Konstruktionen patenterades av Panerai och har som bekant förblivit den kanske allra starkaste Panerai-markören ända fram till våra dagar.
Enligt uppgift ska 6152/1 också vara den första Panerai-klockan att erbjudas med den nya typ av illumineringsteknik, “Luminor” kallad, som utkom 1949 och som patenterades Panerai. Det nya självlysningsmaterialet var tritium, vilket var säkrare att hantera än radiumet, som ju var radioaktivt.
Ungefär 500 klockor sattes samman fram till början av 1960-talet, vilket gör modellen till den näst vanligaste av de ursprungliga Panerai-uren.
1956: Ref. GPF-2/56 “Egiziano”
1952 skapades den egyptiska militärmaktens dykarenhet “Al ferka al sierra”. I sökandet efter ett lämpligt dykarinstrument fastnade man för de italienska attackdykarnas Panerai-klockor. Man hade nämligen nära relationer till den italienska militären då dess flotta hade hjälpt egyptierna att bygga upp deras egen militära dykarenhet.
Problemet var att avtalet mellan Panerai och Rolex, som ju tillverkade Panerai-klockorna, inte tillät att de såldes till andra länder än Italien. Detta ledde därför till att Panerai beslutade att tillverka Egyptens klockor på egen hand. Denna referens utgör alltså en milstolpe i märkeshistorien då den var den första att utvecklas och produceras inhouse i Florens, utan Rolex-delar.
Och här föddes idén till GPF-2/56, eller i folkmun Panerai Egiziano (egyptisk på italienska). Modellen levererades 1956 och kom att användas av Egypten under Suez-krisen. Egiziano var ett groteskt stort armbandsur med en diameter på hela 60mm. En klassisk vridbar bezel som brukligt hos dykarklockor gjorde att den okulärt skilde sig betänkligt från märkets tidigare Rolex-baserade klockor, som ju saknade en sådan.
Inuti tickade ett schweiziskt Angelus SF240, ett enkelt urverk ämnat för bords- och reseklockor, men som fick plats i den omfångsrika 60mm-boetten. Hela åtta dagars gångreserv erbjöds, en teknisk detalj som ju har följt märket till våra dagar.
Egiziano hade även den för Panerai unika sandwich-tavlan samt Radiomir-illumineringen. 50 klockor ska ha byggts varav 15 är kända hos samlare idag. Ett exemplar kan kosta flera miljoner kronor.
Panerai 1972 och framåt
1972 ändrades företagets namn till Officine Panerai, en följd av att det såldes av familjen Panerai till ingenjören och tidigare italienska officeren Dino Zei. Verksamheten med utveckling och försäljning av diverse instrument till den italienska staten fortsatte därefter under 70- och 80-talen.
På grund av en sinande efterfrågan på militär utrustning vid början av 1990-talet valde Zei att utveckla moderna armbandsur för den civila marknaden. De första klockorna visades 1993 och tack vare skådespelaren Sylvester Stallones skarpa ögon vid ett besök i Italien vid mitten av decenniet kom också övriga världen att få upp ögonen för de egenartat formade macho-klockorna.
Framgången ledde till att den franska Vendome-koncernen (idag Richemont) köpte märket 1997, som därefter har utvecklats från ett litet företag som byggt något hundratal klockor per år till att förbli en verklig storspelare i det globala lyxklocksegmentet. Och där är vi idag.
Epilog
Panerai byggde med Rolex hjälp runt endast drygt 1600 klockor mellan 1936 och tidigt 70-tal. Med det i åtanke är det anmärkningsvärt vilken betydande inverkan märket så småningom skulle få på klockhistorien – och industrin – tack vare dessa obskyra, militära dykarur som få om någon kände till utanför den italienska staten.
Tack vare Dino Zei som öppnade dörren till den civila marknaden, Sylvester Stallone som fick omvärlden att upptäcka märket samt Vendomes/Richemonts utveckling av varumärket, har ett stort antal entusiaster och följare uppstått runt hela vår jord, liksom hugade köpare av Panerai-klockor.
Resan som det lilla företaget gjorde, från att tillverka ett begränsat antal instrument åt den italienska militären för så länge sedan, till att förvandlas till detta egensinniga kultmärke som utgör en sådan storspelare på den globala marknaden av lyxklockor, är lika ojämförlig som remarkabel.
Referensnummer 1936–56
Ref. 2533 år 1936 – ca 35 st
Ref. 3646 år 1938 – ca 1000 st
Ref. 6152 år 1953 – ca 24 st
Ref. 6154 år 1954 – ca 36 st
Ref. 6152/1 år 1955 – ca 500 st
Ref. GPF 2/56 år 1956 – ca 50 st
Eqotime har tagit en titt på nya Tudor Ranger, en klocka med gedigen historia testad under svåra f
Sommaren är på ingång och det börjar bli dags att fundera på vilken klocka som ska sitta på ar
Text: Andreas Johansson Om ni inte redan har gjort det, så är det hög tid att införskaffa årets