Tid, Tro och Teknologi – Religiösa motiv och komplikationer (Del 2/3)

Text: Andreas Johansson & Anders Ackfeldt

---

Inom religionsvetenskapen började man på 1980-talet i allt högre grad att fokusera på relationen mellan religion och konsumtion. Före denna tidpunkt hade de två områdena främst betraktats som separata forskningsfält. Men från 1980-talet och framöver började akademiker i ökande grad fokusera på det ömsesidiga inflytandet mellan religiösa praktiker och övertygelser samt konsumtionsmönster och ekonomiska beslut. Denna forskning har berikat vår förståelse av hur religion, kultur och ekonomi vävs samman i det moderna samhället.

I denna artikel kommer vi att ge exempel på hur etablerade aktörer inom klockindustrin integrerar och behandlar religiösa element, symboler och komplikationer i sina produkter. Vi kommer också att beröra massproduktionen av klockor med religiösa motiv, och hur dessa blir konsumtionsobjekt bland religiösa utövare. Vi hoppas att detta ger läsaren nya perspektiv och en djupare förståelse för de komplexa sambanden mellan religion och materiell kultur i form av armbandsur. 

Artikelserien är författad av Andreas Johansson, Fil. Dr. religionshistoria vid Karlstad Universitet & Lunds Universitet och Anders Ackfeldt, Fil. Dr. i religionshistoria, Svenska forskningsinstitutet i Istanbul (SFII).

---

Låt oss börja med några exempel på hur etablerade klocktillverkare har flirtat med religiösa anhängare genom att använda religiösa symboler, motiv och komplikationer i sina armbandsur. 2011 släppte Patek Philippe World Time 5130P-015, Mecca-edition, i 150 exemplar. Klockan var riktad till konsumenter i den muslimska världen och innehåller symbolik kopplad till islam. Inuti tickar, som brukligt, det horologiska mästerverket Caliber 240HU med en exceptionellt fin finish. Urtavlans centrum är smaragdgrönt med guilloché-mönster i form av tolv tjocka linjer och åtta tunnare strålar som utgår från mitten, vilket är tänkt att efterlikna solstrålar. Urtavlans ytterkant är vit med ”Mecca” skrivet i grönt, vilket harmonierar med urtavlans centrum. Valet av just grön färg är också genomtänkt, då profeten Muhammed lär ha burit en grön mantel och turban och i Koranen kopplas färgen till paradiset. På urtavlan syns också stjärnan och halvmånen, som ofta ses som inofficiella symboler för islam. Dessa symboler återfinns också på flaggor i många muslimska länder. Även i valet av ädelmetall, platina, har Patek tänkt till; i vissa tolkningstraditioner av islam finns det ett förbud för män att bära guld. Klockan ligger idag på dryga 3 miljoner kronor på Chrono24.

På 1930-talet lanserade Jaeger-LeCoultre modellen Reverso, och initialt kunde köparen skräddarsy klockan efter egna önskemål. Klockans popularitet bland brittiska polospelare i Indien bidrog till att modellen även blev omtyckt på subkontinenten, som vid den tiden var en brittisk koloni. Detta ledde till att klockan vann popularitet bland den indiska eliten, och bilder av Maharajor började pryda armbandsuren. I ett senare skede utvecklades detta ytterligare när Jaeger-LeCoultre började designa klockornas baksidor med bilder av hinduiska gudar. Ett exempel på detta är en Reverso som pryds av en miniatyrmålning av den hinduiska gudomen Krishna, en av den indiska mytologins främsta gudar och en av guden Vishnus många inkarnationer. Jaeger-LeCoultre har fortsatt traditionen genom att erbjuda exklusiva, handmålade baksidor. Även om det var länge sedan ett motiv inspirerat av hinduismen prydde klockmodellen, är det ett bevis på varumärkets engagemang för konstnärlig mångfald och hantverksmässig excellens.

Apropå hinduiska teman lanserade Blancpain år 2015 en serie klockor som utnyttjade Shakudo-tekniken, en unik legering av guld och koppar som resulterar i en distinkt svartblå nyans på urtavlan. Vid Baselworld presenterade varumärket olika urtavelsmotiv, inklusive en som framställde den hinduiska guden Ganesh, även känd som Ganesha, är en av de mest dyrkade gudarna inom hinduismen och är särskilt känd för att vara en förmedlare av visdom. Han är lättigenkännlig genom sitt elefanthuvud och mänskliga kropp. Att Blancpain valde just Ganesh som motiv kan ha att göra med att guden har blivit en allmän symbol för tur och visdom globalt och på så sätt har blivit ”accepterad” framför allt i en ”västlig” kontext. Det är inte ovanligt att religiösa symboler får ett annat symbolvärde i nya kontexter. Ibland används begreppet ”nyandlighet” för att beskriva en andlig tillhörighet som vänder sig bort från de dogmatiska världsreligionerna. Denna nyandlighet finner vi främst i Europa och USA. I denna sfär hämtas symbolik och ritualer från flera olika håll, inte minst från hinduism och buddhism. Med en diameter på 45 mm, är dessa klockor nu eftertraktade samlarobjekt och kan hittas på marknaden för ungefär en och en halv miljon kronor.

Religiösa motiv på klockor kan ibland vara källor till kontrovers. Ett exempel på detta är klocka-Youtubern och handlaren The Time Teller, som har en judisk bakgrund och starkt reagerade på microvarumärket Eques’ klocka, Templar. I sin marknadsföring beskriver Eques klockans urtavla som en hyllning till tempelriddarna, vilket har lett till starka reaktioner från The Time Teller. I Eques’ marknadsföring av klockan framgår det att:

Named after the Poor Fellow-soliders of Christ and the tempel of Solomon, also known  as the Order of Solomon’s Tempel, the knight Templar or simply Templars, was a Catholic military. Their code of conduct was designed to keep the warrior knights humble, chast and – most – of all obedient. This collection honors these braves knights.

The Time Teller ifrågasätter den förenklade och romantiserade bilden av tempelriddarna som är förhärskande i västerländsk populärkultur. I denna kontext framställs tempelriddarna ofta som heroiska och legendariska figurer, en uppfattning som förstärkts genom en omfattande produktion av filmer och litteratur. Denna västerländska tolkning står dock i skarp kontrast till den betydelse tempelriddarna har i Mellanöstern. För många framstår tempelriddarnas roll inte alls som heroisk, utan som djupt kontroversiell och problematisk. De är ofrånkomligen förknippade med korstågens mörka skugga, en händelsekedja som har lämnat djupa sår i Mellanösterns judiska och muslimska samhällen. Denna belastade historia är inte bara en avslutad epok, utan den återverkar fortfarande i dagens retorik och ses ofta som en symbol för koloniala och religiösa övergrepp.

Religiösa komplikationer i klockor är relativt sällsynta, men de utgör ändå fascinerande undantag inom horologiens värld. Armbandsur kan ha specialfunktioner som visar bönetider, särskilt utformade för den muslimska marknaden eller månfasindikatorer som har en kulturell och andlig betydelse i religioner som följer månkalendrar, som judendom och islam. 

Den islamiska månkalendern, även kallad Hijri, består av tolv månader med 29 eller 30 dagar – beroende på månfasen – och används för att bestämma dagarna för islamiska helgdagar. Till skillnad från den solkalender som används i exempelvis i Sverige och Europa, ändras månaderna i den månbaserade kalendern årligen med en skillnad på -10 till -12 dagar. Som ett resultat faller varje månad alltid i en annan årstid och varierar därmed från den gregorianska kalendern. Den islamiska måncykeln är 30 år. Den består av 19 vanliga år med 354 dagar och 11 skottår med 355 dagar.

Ett exempel på ett armbandsur med Hijri-kalender är Parmigiani Fleuriers Tonda Hijri Perpetual Calendar, en klocka som verkligen är en fröjd för den som är intresserad av religiös symbolik. Armbandsuret bygger på en teknologi som Parmigiani Fleurier ursprungligen utvecklade för en bordsklocka, lanserad 2011. Inspirationen kom från ett fickur med en Hijri-kalender. Namnen och längderna på månaderna är skrivna på arabiska, och klockan har utöver en Hijri Perpetual Calendar en månfas-komplikation. boett är tillverkat i platina och armbandsuret drivs av kaliber PF009 med en gångreserv på 48 timmar. Urverkets estetiska utsmyckning är smått fantastisk. Urverket är utsmyckat med tilltagande och avtagande halvmånar samt den islamiska symbolen Rub el-Hizb som består av två överlappande kvadrater med en cirkel i mitten. Dessa grundläggande geometriska former skapar en mer invecklad åttauddig stjärna med åtta lika stora delar i form av trianglar. 

Rub el-Hizb används som ett hjälpmedel för att underlätta recitation och memorering av Koranen, vilket är en viktig del av det religiösa livet inom islam. Med hjälp av denna geometriska figur kan Koranens verser delas upp i kvantifierbara avsnitt. Symbolen används även ofta för att markera slutet på ett kapitel i arabisk kalligrafi. Som med de flesta av Parmigiani Fleuriers armbandsur kan klockan anpassas ytterligare efter personliga önskemål och preferenser. Klockan som tillverkats i väldigt få exemplar finns ute till försäljning på Chrono24 för lite över 800 000 SEK. Inte alla klockor med himmelska teman kräver att du säljer din jordiska bostad för att finansiera dem. De flesta klockor med religiös symbolik tillhör vad vi skulle kunna beskriva som religiös kitsch. 

Religiös kitsch är en fascinerande blandning av det andliga och det kommersiella, där heliga symboler och figurer omvandlas till massproducerade prydnadsföremål eller souvenirer som med fördel säljs vid religiösa helgedomar. Det är inte ovanligt att se religiösa motiv på allt från tändare till kylskåpsmagneter eller billiga plast imitationer av religiösa föremål massproducerade i valfritt asiatiskt lågprisland. Denna form av kitsch har även funnit sin väg in i klockindustrin, där urtavlor kan prydas med allt från religiösa ikoner med Jesusbarnet och Maria till Buddha, hinduiska gudomar religiösa nyandliga tecken eller någon av sikhismens symboler.

Medan vissa anser att detta trivialiserar religionens djupare mening, ser andra det som en oskyldig eller till och med affektiv väg till andlig påminnelse. I detta sammanhang blir klockan inte bara en tidsmätare, utan också en bärare av symboler och betydelser. I alla fall utgör religiös kitsch i klockor en del av vår moderna kultur som återspeglar spänningen mellan det kommersiella och det andliga.