Guide

Service av Rolex Sea-Dweller, del 3: Montering och justering

By

Text & bild: Ola Jacobsen

Som klockintresserad kommer du med största sannolikhet att någon gång behöva konfrontera en klockas behov av service. Ibland vet man om det och ibland kommer det som en överraskning. Eqotime’s Ola Jacobsen guidar er här en steg för steg-guide i vad det faktiskt är som sker när en klocka servas. I den här tredje och avslutande delen följer vi klockan under montering och justering hos den av Rolex auktoriserade verkstaden hos Rob. Engström i Stockholm. Häng med!

Verket är tvättat och slitna delar utbytta mot nya. Medan urmakare Peter monterar ihop verket applicerar han mikroskopiska droppar av oljor och fett här och där. Oljorna som han använder har olika viskositet och väljs utifrån graden av friktion och storleken på delarnas kolliderande ytor.

Försiktigt sätter Peter balansen på plats.

Peter håller försiktigt en av balansens stötsäkringar i sin korntång. Paketet består av ett rubinlager i pressat i en tunn metallring samt en motsten. Försiktigt appliceras korrekt mängd olja via baksidan med en speciell oljegivare. Därefter sätts hela paketet på plats i verket.

Ett nytt fjäderhus monteras, därefter bryggan som håller fjäderhuset på plats. Systematiskt monterar urmakare Peter sedan resten av verket.

Gångtest

Nu är det dags att kontrollera verkets gång. Till sin hjälp har urmakaren en maskin som, genom att lyssna på verket kan räkna ut och mäta dess tidhållning. Maskinen används även till att ta reda på balansens amplitud.

Amplituden anges i hur många grader som balansen svänger från sitt 0-läge. Detta ger en indikation på hur urverket och gången presterar.

För Rolex 16600 får den max ligga på 310 grader vid fullt spänd fjäder och som minst på 200 grader efter 24 timmar.

Klockan ligger strax utanför intervallet och Peter har identifierat att en av hakens stenar ligger för djupt mot gånghjulet.

För att få upp amplituden kan hakens paletter (de små rödrosa stenarna på haken) justeras. Det görs genom att materialet som håller fast stenarna värms upp och därefter kan stenarna manipuleras några få tusendels millimeter i ett särskilt verktyg.

En erfaren urmakare vet hur många mikron som behövs för att komma tillrätta med en viss avvikelse, men för den som behöver upprepa momentet flera gånger rusar timmarna lätt iväg.

Montering

När verket håller sig inom de specificerade toleranserna är det dags att montera automatdelarna och rotorn. Men först ska rotoraxeln bytas. Den byts alltid eftersom den är en av de delar som utsätts för störst påfrestningar och är inte garanterad att hålla över två serviceintervall.

Med ett specialverktyg slår Peter ur den gamla axeln och nitar fast den nya med ett annat verktyg från Rolex.

Detta är ett av flera exempel på delar som normalt inte byts ut om klockan servas i en icke-auktoriserad verkstad. Rotoraxeln kan se hel ut, och den urmakare som inte har tillgång till Rolexdelar eller -verktyg kan inte heller ersätta den med en ny.

Risken är då att axeln lossnar eller bryts av vid ett senare tillfälle, varpå klockan inte längre kan dras upp automatiskt. I värsta fall skadar rotorn då även andra delar av verket, något som i sig blir kostsamt att reparera.

Datumskivan monteras och rensas från eventuella dammpartiklar med hjälp av en lätt självhäftande lera kallad Rodico eller Rub-off.
Tavlan läggs på och dess tavelpelare skruvas fast i boetten.
Nu är det dags för visarna. Med ett verktyg kan Peter pressa på en visare i taget. Här justeras de så det hamnar i precis rätt position. Det är till exempel viktigt att datumet skiftar så nära klockan 12 som möjligt.
Till sist sätter urmakaren på sekundvisaren. Nu är verket färdigmonterat och klockan redo att boetteras.  
En urfräsning på boettens innersida gör det möjligt för verket att lägga sig till rätta. Verket vrids sedan på plats och låses fast. Peter trycker fast färginlägget i vridringen, som i sin tur trycks fast på boetten.
För att testa att klockan drar upp och att automatdelarna fungerar som dom ska, placeras den färdigmonterade klockan i en klocksnurra i ett av Rob Engströms säkerhetsskåp, där den får rotera under ett antal dagar. Klockan mäts därefter ytterligare en gång i för att säkerställa att den håller sig inom det specificerade intervallet.
Länken monteras. Slitna skruvar byts ut mot en nya, som låses med ett Loctite-lim som bara stelnar i lufttäta utrymmen och som mjuknar vid uppvärmning.
Med en särskild tång formar urmakare Peter låset så att det ger precis rätt motstånd till låsmekanismen.

Nu återstår bara att skriva ut det så kallade servicecertifikatet som visar att klockan servats hos en Rolex auktoriserad serviceverkstad. Certifikatet ger två års garanti på servicearbetet.

Nu är klockan redo att levereras.
Urmakare Peter hos Rob Engström.