Text: Hans Persson
Redan 1972 instiftade UNESCO (Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur) världsarvslistan. Det är en lista över företeelser världen över som på olika grunder anses skyddsvärda för framtida generationer. Från början bestod listan till stor del av olika byggnader. Men med sedan 2003 finns även kategorin “immateriellt kulturarv”. Dit räknas bland annat ålderdomliga hantverk, traditionella former av musik och andra gamla sedvänjor. UNESCO tillkännager årligen ett antal tillskott till den här listan.
Redan 2009 fanns urmakeriet på ett sätt med. Då i form av, något diffust uttryckt, stadsplaneringen i La Chaux-de-Fonds/Le Locle. Med en extremt målmedveten stadsplanering i slutet av 1800-talet som helt inriktades på att tillgodose industrin kring urmakeriet med lämpliga lokaler och bostäder så var till och med Karl Marx imponerad. Exempelvis nämner han La Chaux-de-Fonds i “Das Kapital” och beskriver det som en effektiv industristad.
Tuffa kriterier
2012 sammanställde Schweiz en lista på 167 olika områden som de tyckte förtjänade en plats på världsarvslistan. Och 2014 hade den kokat ner till 8 områden som fick en formell ansökan skickad till UNESCO. Att ansöka om världsarvsstatus är en ganska invecklad process. Bland annat krävs det en tydlig och väl avgränsad beskrivning av det är man vill få med. Vanligtvis så krävs det några försök innan man får till en ansökan som uppfyller kriterierna för listan.
I det här fallet så kom även Frankrike med på ett hörn då den slutliga ansökningen som lämnades in 2019 handlade om gränsöverskridande urmakeri. Och i onsdags tillkännagav UNESCO att “The craftmanship of Swiss and French mechanical watchmaking” nu finns med på världsarvslistan.
Att komma med på världsarvslistan ”belyser en levande och symbolisk tradition i den fransk-schweiziska Juraregionen”, sade det schweiziska kulturministeriet i ett uttalande. Och inskrivningen på listan handlar om “färdigheter relaterade till hantverksmässig mekanisk klocktillverkning och konstnärlig mekanik, som används för att skapa klockor och andra föremål utformade för att mäta och indikera tid”.
Automater, musiklådor & mekaniska sångfåglar
I linje med hantverksfokuset så ingår också tillverkningen av “automater, musiklådor och mekaniska sångfåglar”. Jag visste inte att mekaniska sångfåglar var en grej. Men efter att ha läst den här nyheten så blir jag ändå lite sugen på en.
Att urmakeri tas upp som en skyddsvärd kulturyttring känns såklart bra i ett klockentusiasthjärta. Förhoppningsvis gör det att fler får upp ögonen för hantverksdimensionen hos mekaniska klockor. I Schweiz arbetar nästan 60 000 människor i klockindustrin och den här nyheten sätter fokus på det arbete de utför. Både som tillverkare och distributörer av klockor. Men kanske mest på deras arbete med att uppehålla en riktigt fin hantverkstradition.
Nytt år betyder nya klockor i Seikos Save the Ocean-serie: En kunglig sköldpadda och en samuraj. K
Nu är det inte bara de större mässorna som bokas av. För att bromsa smittspridningen av Corona-v
Eqotime har tagit en titt på nya Tudor Ranger, en klocka med gedigen historia testad under svåra f