Text: Filip Ericsson
Ända sedan 1957 har Omegas dykarklocka Seamaster utgjort ett huvudspår i märkets palett och förblivit ett av de mest kända dykaruren på marknaden. Eqotime berättar historien, bjuder på ett gäng läckra foton samt testkör en nutida version.
Schweiziska Omega är tveklöst en av världens mest berömda klocktillverkare och har fler bravader på sin historiska lyra än kanske någon annan. Dess modeller är ikoniska. Racing-kronografen Speedmaster hängde med astronauterna till månen och dykarklockan Seamaster tjänstgjorde hos attackdykarna i British Royal Navy såväl som hos oceanografen Jacques-Yves Cousteau.
I modern tid är Omegas dykarur förstås mest känt i fiktionen som James Bonds tjänsteur, medan skaran av kända Seamaster-bärare i verkligheten exempelvis innefattar Joe Biden och Prins William av Storbritannien.
Seamaster är idag ett för evigt insprängt huvudinslag i Omega-utbudet, och dess ärorika historia har gjort den älskad och eftersökt som få andra klockor på världsmarknaden.
Historia
Den första Seamaster-klockan visades redan 1948 som ett elegant herrur som tålde vattenstänk. Under kommande decennier utkom ett antal versioner under Seamaster-namnet som heller inte var ämnade för dykare. Wall Street-klockan Seamaster Polaris (1982) och den eleganta mångsysslaren Aqua Terra (2002) är några exempel.
Idag fokuserar vi dock främst på dykaruren i Seamasters digra historia.
Den första dykarklockan under Seamaster-flagg dröjde till 1957 när Seamaster 300 (ref. 2913) gjorde entré. Det var en riktig ”tool watch”, ämnad att förse professionella dykare med instrument till deras yrkesutövning. Exempelvis använde oceanfilmaren Jacques Yves Cousteau Seamaster 300 som arbetskamrat under ”Precontinent II”-expeditionen i Röda havet sommaren 1963.
1964 kom en kraftigt uppdaterad variant med nydesignad, tjockare bezel och nyformad boett förstorad från 39mm till 42mm (ref. 165.024), en modell som användes av brittiska marinens attackdykare mellan 1967 och 1971.
1970 visades den mer extrema Seamaster Ploprof 600 (ref. 166.077), ännu ett dykarur från Omega som Cousteaus dykande filmteam tog till sina hjärtan. Den hade en säregen, osymmetrisk form med ett utstuderat kronskydd samt en röd knapp på boettens högersida som utgjorde ett lås för den vridbara bezeln. Boetten var voluminös och urfräst i ett stycke för att säkra tätheten ned till 600 meter. PloProf var svindyr och tillverkades i ringa antal fram till 1979.
1993 gjordes ett fullständigt nytag av modellen i form av Seamaster Professional (ref. 2541/2531). En ny boettform kompletterades med en urtavla med stilistiska havsvågor utförd i marinblått, vilket gav en högst egen och synnerligen stark karaktär åt den nya Omega-dykaren.
1995 blev så den nya Seamastern världsberömd över en natt då den ingick i Pierce Brosnans tjänsteutrustning i hans första Bondfilm Goldeneye. Och ända sedan dess har Omega Seamaster förblivit tätt förknippat med den fiktive, brittiske superunderrättelseofficeren.
“Bond-Omegan” kom i ett stort antal varianter, med olika boettstorlekar (36/41mm), boettmaterial, färger på urtavla, kvarts- eller mekaniskt urverk. Gradvisa uppdateringar tillkom under åren, specialversioner kom och gick medan modellen i sitt grundutförande såg ungefär likadan ut fram till 2012.
Tack vare Bond-kopplingen, förhållandevis vettig prisnivå samt attraktiv, egensinnig form sågs snart en Seamaster Diver på mången handled runt om vår jord. Den här Seamaster-generationen lär onekligen ha utgjort en redig kassako för företaget.
2005 visades Seamaster Planet Ocean (ref. 2201), en dykarklocka med en mer utpräglat professionell ådra. Den var vattentät till 600 meter och erbjöds med boetter om 42 eller hela 45.5mm, med tjocklekar på 14.5 respektive ordentligt feta 17mm.
Planet Ocean stack ut med sin orange bezel men fanns även i svart för de mer konservativt lagda köparna. Oavsett variant erbjöds modellen uteslutande med mekaniskt urverk i form av Omegas första Co-Axial-verk Caliber 2500.
En ny PloProf visades 2009 (ref. 224 et al) med samma utstuderade boettform som originalet. Den nya versionen var dock vattentät till 1200 meter, dubbelt så djupt som originalversionen, och ännu större med sina 55x48mm över boetten samt 17.5mm på höjden. Knappast användarvänligt för normalt bärande men PloProf var ju mer avsedd att sitta utanpå dykardräkter. Modellen är nu nedlagd.
2014 var det dags för Omega att återuppliva formspråket från 1950-talets Seamaster 300 och frälste entusiasterna med en utstuderad retrovariant med samma namn (ref. 233 et al). Inuti tickade det respekterade inhouse-verket Caliber 8400 vilket kunde beskådas genom baksida i safirglas.
En uppdaterad variant med något tunnare boett (13.85mm), smalare bezel, uppstädad urtavla samt urverk med Master Chronometer-certifiering (Caliber 8912) utkom 2021. Stål-, titan-, guld- och platina-varianter saluförs, alla med boetter om 41mm.
Som om inte det var nog utkom 2017 en ren kopia av märkets allra första dykarur i form av Omega Seamaster 300 “The Trilogy 1957” (ref. 234.10.39.20.01.001.), med boett på 39mm precis som hos originalet kombinerat med ett modernt, Master Chronometer-verk (Caliber 8806). Modellen tillverkades i begränsad upplaga om 3557 exemplar.
Urverken
Från och med 1970-talet och fram till för ungefär ett decennium sedan, erbjöds Seamaster med mekaniska urverk såväl som med batteridrivna kvartsverk. Därefter har alla dykarklockor i serien uteslutande drivits av mekaniska, automatiska urverk.
Omega förlitade sig länge på urverk från den schweiziska tillverkaren ETA i form av förädlade 2892-enheter med kronometer-certifikat, något som tjänade dem – och kunderna – mycket väl. Men för att spela med de stora grabbarna och förbli det prestigemärke man strävade efter, var egenproducerade urverk enda vägen att gå.
Arbetet inleddes redan under 1990-talet och 1999 installerade man en så kallad Co-Axial-konstruktion i sitt ETA-baserade urverk och revolutionerade klockindustrin, åtminstone delvis. Det innebär en sinnrik konstruktion av gånghjul/gånghake som bland annat minskar friktionen i urverket, vilket i sin tur ska förlänga serviceintervaller och livslängd. Den patenterade konstruktionen uppfanns för övrigt av den brittiske urmakaren George Daniels 1976.
2007 kom så Omegas eget Co-Axial-verk i form av Caliber 8500 och man hade verkligen tagit ifrån tårna för att erbjuda ett toppmodernt mekaniskt urverk, och som lär har gett konkurrenterna skrämselhicka.
Det nya verket placerades först i dressklockan De Ville Hour Vision, var kronometer-certifierat, hade 39 juveler och 60 timmars gångreserv. Givetvis var Co-Axial-konstruktionen inkorporerad från start medan balansfjädern var i silikon, något som gav goda antimagnetiska egenskaper.
8000-serien utvecklades sedan med tekniska uppgraderingar och fler funktioner och 2015 introducerades en ny kronometer-standard i form av Master Chronometer-certifiering. Det innebär att urverket inte bara testas av COSC (Official Swiss Chronometer Testing Institute), utan även av METAS (The Federal institute of Metrology), vilket säkrar en ännu högre grad av precision.
Varje Master Chronometer-klocka genomgår åtta olika tester där precision, skydd mot magnetfält, gångreserv samt vattentäthet prövas. Certifieringen innebär att klockorna ska klara 0/+5, 0/+6 eller or 0/+7 sekunder per dygn (beroende på kaliber), medan kravet för en “vanlig” kronometer-klocka är -4/+6 sekunder.
Idag tickar för övrigt ett Master Chronometer-urverk från 8000-serien i alla Omegas dykarklockor.
Omega Seamaster idag
Planet Ocean och Seamaster 300 finns alltjämt kvar i Omegas modellpalett, liksom “basmodellen” Seamaster Diver 300m som utkom i en helt ny version 2018.
Utbudet i de fyra huvudsakliga modellserierna (Aqua Terra inräknad) är idag minst sagt digert. Det erbjuds mängder av boettstorlekar, material, urtavlor och funktioner i ett oräkneligt antal konstellationer.
Det är bara att välja vad som passar, under förutsättning att man är beredd att hosta upp pengarna. För även om Omega Seamaster ofta har ansetts som prisvärd, särskilt i jämförelse med huvudantagonisten Rolex, så har priserna ökat markant de senaste åren.
En Seamaster 300m i stål/stållänk betingar exempelvis 62 500 kronor, medan en Seamaster 300 går på 78 800 kr enligt svenskt listpris. Priserna slutar på Seamaster 300 med boett och länk i platina vilken betingar hiskeliga 721 900 kronor.
De som sörjer den säregna PloProfs hädanfärd för en tid sedan bör för övrigt uppskatta nya Planet Ocean 6000m Ultra Deep som presenterades tidigare i år, den allra mest extrema utposten i Seamaster-programmet.
Med boettmått om 45.5mm i diameter och 18.2mm på höjden samt en vikt på köttiga 254 gram (i stål) lär Ultra Deep vara omöjlig som daglig tidmätare för de flesta. Den handlar nog mest om en imponerande uppvisning i avancerad teknologi och prestationsförmåga snarare än om ett reellt alternativ. Ultra Deep erbjuds med boett i titan eller ett specialutvecklat stål (O-megasteel) som tål det enorma tryck som 6000 meters djup innebär.
Omega Seamaster på armen
Undertecknad råkar äga en Seamaster Diver 300m som införskaffades ny våren 2021. Det ger förstås en utmärkt inblick i hur en nutida Seamaster känns och fungerar. Att testobjektet just är en Diver 300m ter sig också lämpligt då den ju anses utgöra basen, volymmodellen, i Seamaster-familjen.
Den senaste Divern är formmässigt en fortsättning på “Bond”-temat från 1993 vilket är starkt närvarande även i den senaste inkarnationen. Samma elegant utmejslade boett, de karaktäristiska havsvågorna i tavlan, skelettvisarna, den modelltypiska heliumventilen samt den typiskt ”flätade” stållänken. Formspråket har dock uppdaterats för det tjugoförsta århundradet.
Samtidigt är skillnaderna stora – förnyelsen är omfattande som en statlig utredning. Redan i föregående generation introducerades bezel av moderiktig keramik, medan hela urtavlan är utförd i detta hårda, blanka material i den nuvarande versionen. De pånyttfödda ”vågorna” har dessutom skurits ut med laser, nog så raffinerat. Rolex smygtittar, var så säker!
Boetten har vuxit från 41mm till 42mm och har blivit tydligt tjockare; från relativt smidiga 12mm till mer bastanta 13.7mm. Och häri ligger en av den senaste Seamasterns få akilleshälar, om man frågar undertecknad. De gracila måtten utgjorde ju tidigare ett av modellens kärnvärden.
Dagens Seamaster Diver är alltså en chunk of steel, tung och bitig på handleden. Många gillar ju det och visst sticker den ut på armen – med sin storlek såväl som sin säregna form. På min arm passar den dock fint och fungerar faktiskt hyfsat även till kostymskjortan.
Seamaster Diver erbjuds förstås i den så klassiska blå urtavlan/bezeln, men svart, vit och silverfärgad tavla finns också. Svart och vit tavla kompletteras med svart bezel, medan silvertavlan har blå. Vidare finns varianter i titan, stål/guld och helguld, och metallänken kan bytas mot ett armband i gummi. Tidigare i år tog redaktionen även en närmare titt på den senaste versionen i stål med grön tavla som är väldigt populär och som ni hittar här.
Divern har i design, finish och urverk hoppat över minst ett steg på prestigestegen, utan att förlora ett uns av den starka Seamaster-karaktär som bott i företrädarna. Så till den grad att det kraftigt höjda priset fortfarande kan ses som hyfsat attraktivt.
Smycke & verktyg
Omegas dykarklocka har alltid utgjort ett seriöst verktyg för professionella dykare, till en början även för militärt bruk. Under decenniernas gång har dykarklockan som företeelse dock mer och mer förblivit en statussymbol, ett smycke för män, snarare än ett verktyg för dykning.
Om vi bortser från Planet Ocean Ultra Deep är Omega Seamaster ett typiskt exempel på det. Den ter sig som en idealisk kombination av smycke och verktyg, byggd för hårda tag långt under krusiga havsytor samtidigt som den är ett smycke av stål, glas och keramik. Så vacker, ändå så bruksvänlig.
Dess form är perfekt, dess attraktion tidlös och evig så till den grad att en Seamaster i någon form närmast är ett måste i de flesta klocksamlingar. Finishen är ljuvlig, med en vacker mix av polerat och borstat stål om vartannat. Tillsammans med den blanka tavlan och bezeln i keramik skiner den och skänker glamour i en alldeles lagom mängd, utan att bli prålig.
Macho, men samtidigt sinnlig, graciös. En sällsynt kombination som Omega Seamaster bemästrar, oavsett version.
Nytt år och nya auktioner för klockentusiaster och samlare. Årets auktionssäsong med Kaplans klo
Minns ni filmen The Dirty Dozen från 1967 av Robert Aldrych? Den stjärnspäckade pangrullen där L
Text: Britta RossanderFoto: Aleksandar Mladenovic / Omega Biblioteksgatan är den hetaste adressen o