Guide

Hantverkstradition med hjärtat på rätta stället.

By

Text: Britta Rossander

I de schweiziska bergen pågår en varsam utveckling av ett kultförklarat klockmärke. Bovet gjorde 2 000 klockor om året men har dragit ner till 800 för att kunna tillfredställa samlarnas längtan efter unika ur. På designsidan har de haft ett exklusivt samarbete med Pinifarina och klockorna från Bovet är samlarföremål långt innan de lämnar ateljén på slottet i Môtiers. Eqotime’s Britta Rossander berättar mer.

Briljant affärsman, klocknörd och med ett stort hjärta. Så kan man beskriva Bovet’s ägare Pascal Raffy. En passionerad klocksamlare som pensionerade sig vid 36 års ålder efter en extremt framgångsrik karriär inom läkemedelssektorn. Pensionen blev dock en kort parentes i Raffys liv eftersom han på en väns inrådan tittade på och föll pladask för den oslipade diamanten Bovet.  

Par i fickur

Den schweiziska urmakaren Edouard Bovet grundade varumärket i England 1822. Detta var när affärerna längs sidenvägen blomstrade och det var stor efterfrågan i Asien på extravaganta handgjorda fickur. Edouard for dit för att sälja sina vackert dekorerade klockor.

De tidigaste klockorna hade handmålade urtavlor och levererades i par. Anledningen till det var att om en klocka måste returneras till Europa för reparation (vilket kunde ta månader) skulle kunden ha en kvar att använda. Huvudkontoret låg i England men klockorna tillverkades i Fleurier, Schweiz, där de fortsatte att produceras fram till slutet av 1930-talet.

Silverur från Bovet. Ca 1890.
Bovet till salu

År 2000, när Raffy fick veta att Bovet var till salu, arbetade de två män som ägde varumärket från en liten ateljé i Genève. De köpte komponenter och monterade i runda tal 140 klockor om året.

Pascal Raffy

– Jag lyssnade på dem, lovade att inte tillverka mer än 4 000 klockor om året och dit är det långt. Jag skyndar långsamt och är sann mot den äkta Bovetsjälen med unika och exklusiva exemplar. Samlare vill inte ha det alla andra har, berättade Pascal när jag var och hälsade på i slottet.

– Jag bestämde att Bovets klockor skulle tåla att vara väldigt dyra och alltid vara värda sitt pris. Vi skulle gå tillbaka till 1800-talets rötter med inhousetillverkning och göra alla delar själva.

Bovet senaste modell – Récital 26 Brainstorm Chapter Two (Brainstorm Chapter One kom 2019) liknar Récital 22 Grand Récital, från 2018 som fick ta emot Aiguille d’Or (stora priset) vid GPHG samma år.

  • Pascal Raffy tar emot Aiguille d’Or vid GPHG 2018
  • Récital 22 Grand Récital, från 2018
Bovet Récital 26 Brainstorm Chapter One från 2019
Récital 26 Brainstorm Chapter Two

Chapter Two är lite annorlunda, den har fokus på visning av tidszoner och ett mer ”öppet” utseende för de olika visningarna än sin prisbelönta släkting.

Boetten är tillverkad av syntetisk safir med undantag av bandfästen och ringen på baksidan som är i titan. Safir är väldigt lätt, lättare än titan, så trots sin stora diameter och tjocklek (47.80 mm och 15.50 mm på tjockaste stället) är den lätt på handleden. Boetten har precis som sin föregångare en sluttande form för att avläsningen ska vara så enkel som möjligt vilket är genialiskt.

Récital 26 Brainstorm Chapter Two

Visningen och kompositionen av de synliga funktionerna är annorlunda vilket är Bovet’s signum. Till att börja med har den en iögonfallande genomskinlig blå urtavla klockan 12 som visar tiden, vid klockan 3 och klockan 9 sitter två roterande kupoler. En för månfas och en för en andra tidszon. Månfasen visas för både norra och södra hemisfären, väldigt snyggt men inget man egentligen behöver.

Skivan med månfasvisningen har stjärnor i ”månarna” och roterar ett varv per månad med en dags fel på 127 år. Och vid klockan 6 är en flygande tourbillon placerad som också visar sekunder.

Récital 26 Brainstorm Chapter Two
Limiterad lyx

Man kommer bra att göra 60 exemplar av verket uppdelat på 10 med urtavla i blå kvarts (som på bilderna). 10 med urtavla i grön kvarts och 10 med urtavla i aventurin (ett favoritmaterial för Bovet). Då återstår 30 verk och de är med största sannolikhet reserverade för Bovets trogna samlare som vill sätta sin egen prägel på den klocka de ska köpa. En exklusivitet som är ett riktigt bra exempel på verklig lyx.

Kaliber för Brainstorm Chapter Two med fem dagars kraftreserv tillverkas helt och hållet i verkstaden Bovet 1822. Priset är svindlande. 383 000 dollar, men inte ovanligt högt för denna typ av urmakeri med så låga produktionsnummer och dyrbar tillverkning med inte bara montering utan all finish och gravyr gjord för hand uppe under taket på slottet.

Lite Bovet historik

1797 föds Edouard Bovet i Fleurier, som son till Jean-Frédéric Bovet, urmakarmästare i Fleurier.

Edouard Bovet

1818 lämnade han London för att den 20 april gå ombord på Ostindindienfararen Orwell (som sjösattes året innan) och anlände den 16 augusti till Kanton i Kina. Väl på plats sålde han snabbt fyra kockor till den då hisnande summan av 10 000 CHF (= en miljon dollar idag).

Ostindindienfararen Orwell

1822 bor han i Canton och tillsammans med bröderna Alphonse och Frederic, som bodde i London, och Gustave, urmakare i Fleurier, startar han ett företag med syfte att handla med Kina. Det är nu deras klockor blir kända för sina enastående dekorationer i smyckeemalj som de rika kinesiska männen inte kunde motstå.

1835 såldes slottet Château de Môitiers i kantonen Neuchatel (byggt på 1400-talet) till Henri-François Dubois-Bovet.

1855 vinner företaget guldmedalj vid Parisutställningen för ett identiskt par klockor beställda av den kinesiska kejsaren.

1901 säljs verksamheten på auktion i Paris till Leuba Frères för 100 000 guldfranc.

1918 såldes det vidare men köptes tillbaka av familjen Bovet på 1930-talet.

1948 slank det ur deras händer och två år senare upphörde klockproduktionen och varumärket blev vilande.

1957 donerar familjen Bovet slottet till kantonen Neuchâtel.

2000-talet

2001 Köper Pascal Raffy Bovet

2006 söker myndigheterna i Neuchâtel ny ägare till slottet eftersom underhållskostnaderna stigit dem över huvudet. Pascal Raffy var den enda intressenten i stånd att säkerställa ett långsiktigt bevarande och kunde därmed låta Bovet återvända.

Pascale Raffi lät montering och gravering flytta in i slottet. Det är ju inga problem att ha produktion där idag eftersom det finns moderna transportmedel. Tidigare var slottet uppe på berget otillgängligt stora delar av året. De nya ljusa verkstäderna uppfyller alla kvalitetskriterier för urmakarna som arbetar med de bästa förutsättningar som finns. Raffi bor periodvis i en del av slottet och utanför den stora dörren står en blänkande Rolls Royce som utan problem klarar de trånga kurvorna på den slingrande bergsvägen.