Text: Britta Rossander
Den urläckra Rolex Oyster Perpetual Cosmograph Daytona som presenterades i samband med Watches & Wonders har tavla av metallisk meteorit. Ett material hämtat från en asteroid som exploderade för miljontals år sedan. Denna sten, född för miljarder år sedan, har inte bara ett distinkt utseende, utan en cool historia. Eqotime’s Britta Rossander har tagit en närmare titt på konceptet med meteorittavlor.
Det är inte Rolex första modell som innehåller en bit från yttre rymden. Vi har tidigare sett Daytonas, Datejust och Daydate samt GMT Master ll med urtavlor i meteorit. Nästan alla har kommit från den meteorit som 1838 hittades i Namibia. Och Jaeger-LeCoultre, Piaget, Corum, Omega, Arnold & Son, de Bethune och Bovet är bara några av de många andra varumärken som använt sig av det sägenomspunna materialet. Det meteorit-material som i de flesta fall används kommer från ett par stora och mycket välkända meteoriter. Gibeon-meteoriten som hittades i Namibia och Muonionalusta-meteoriten som hittades i Sverige.
Hotet från rymden
Fascinationen för meteroit som material ökande flera hundra procent i samband med filmen Armageddon (1998). I den räddade Wille Bob Thorntom och Bruce Willies världen. Handlingen är enkel. Den bygger på historien om hur en asteroid stor som Texas är på väg att kollidera med jorden. För att förhindra katastrofen anlitar NASA-chefen världens främste oljeborrare, den ende som kan klara uppdraget. Under tolv intensiva dagar ska han och hans mannar tränas till astronauter och inte minst – till att rädda världen…
I verkligheten är lite annorlunda. På resan mellan planeterna svalnar fragment av detta naturliga utomjordiska material med några grader Celsius vart miljonte år. Materialet är främst sammansatt av järn och nickel. Det skapar en unik kristallisering i materialet som är omöjligt att återskapa på konstgjord väg.
Vid tillverkningen av urtavlorna skärs materialet i tunna sektioner. Genom en kemisk behandling avslöjas sedan skönheten i mönstret hos de sammanvävda interna strukturerna. Dessa fascinerande och varierade formationer kallas Widmanstätten-mönster.
Den svenska meteroiten
Jaeger-Le Coultres Master Calendar som kom för några år sedan har tavla sågad ur en meteroit. Namnet på meteroitens nedslagsplats gick inte att uttala för Schweizarna. Och det är även för en svenska en omöjlighet att säga namnet som bygger på samiska och finska.
Byn Muonionalusta ligger norr om polcirkeln alldeles utanför Pajala på gränsen till Finland. Och det var 1906 som den första meteoritdelen hittades där. Snart finns det inte mycket kvar av den. För efter Armageddon blev det ett aggresivt ”rovletande” och mycket försvann över gränserna.
I litteraturen beskrevs meteoriten första gången 1910 av professor AG Högbom, som döpte den ”Muonionalusta”, efter platsen vid Muonio älv. Den har studerats noga och förmodas vara den äldsta meteorit som människan känner till. Det är den äldsta upptäckta meteorit som tagit mark under kvartärperioden vilket är ungefär för en miljon år sedan. Den har alltså upplevt fyra istider. Den härstammar ursprungligen från en påverkan i rymden som alltså skedde för hundratals miljoner år sedan.
Att den överhuvudtaget hittades 1906 beror på att två barn. När de vaktade familjens boskap började de att sparka på några stenar som ligger på backen. Ett av barnen slår i foten i något ”extra tungt” och de tar med det rostiga föremålet hem till byn. Detta identifierades senare som en järnmeteorit.
Under 1950-talet uppmanades lokalbefolkningen i området att leta meteroiter. Och fler delar upptäcktes, somliga riktigt stora, några var på över ett ton styck. En sådan finns bland annat på ett museum i Prag. Det berättas att en stenkross som tidigare varit placerad vid Muodoslompolo kört fast 1989 på grund av något som liknade mjukt järn. Två bitar upptäcktes innan de krossades och kunde därför räddas.
Så går det till
Meteoriter eller meteorstenar är fasta kroppar av utomjordiskt ursprung. Dessa förbränns och kan splittrats i jordens atmosfär för att sedan nå jorden yta. Meteoriter är oftast splitter från kollisioner mellan asteroider som kommit ur kurs.
När föremålet befinner sig ute i rymde kallas det för meteroid. Det är när den tränger in i jordens atmosfär och bromsas upp av luftmotståndet som ett ljussken bildas. Ett ljussken som kallas stjärnfall. Om föremålet inte fullständigt förbränts i atmosfären och klarar att nå jordens yta kallas det för meteorit. Meteoriten ”slår ner”. Och kan, om de är stora, bilda enorma kratrar. Ett bra exempel på det är Siljan i Dalarna. Eftersom strukturerna är organiska är varje urtavla unik. Eger Space Rock i Tyskland är ett av två företag som klarar av att såga ut urtavlor ur meteroitmaterial. Vid tillverkningen av dessa urtavlor måste två av tre kastas eftersom materialet är så känsligt och svårt att arbeta med.
Många vill skydda materialet och menar att det sker en rovdrift på det och att det borde skyddas. Men klockor är ganska små och tunna och de flesta med meteroit tavlor tillverkas i limiterade serier. Så varumärkena kommer sannolikt inte att ensamma tömma världens utbud av dyrbar meteorit. Man kan ju faktiskt säga att det är ett säkert sätt att bevara det bakom ett safirglas i en klocka man är rädd om.
Text: Filip Ericsson I vår digitaliserade nutid har armbandsuren som bekant i princip gjorts överf
Text: Andreas Johansson Stenurtavlor kommer enligt flera experter blir allt vanligare inom klockindu
Vi har ju utvecklat en lite soft spot för projekten från Artisans De Genève. Och nu visar man upp