Text & bild: Ola Jacobsen
Vad har tonfiskburkar, samurajer och kapten Benjamin L. Willard i filmen Apocalypse Now från 1979 gemensamt? De har alla givit smeknamn åt klockmodeller från den japanska tillverkaren Seiko. Just Seiko Willard, eller 6105–8110, som vi som också gillar siffror kallar den, har delat Seikoentusiasterna i två läger sedan den introducerades när 60-talet slog om till 70-tal. Eqotime’s Ola Jacobsen har testat den senaste versionen.
Framför allt är den asymmetriska boetten, med sin enorma utväxt runt kronan är något som man antingen gillar eller aldrig kommer att fatta. Även om jag föll pladask för den när jag såg den första gången och har ägt flera exemplar själv, så kan jag förstå att den kan uppfattas som vulgär av känsliga personer.
Lagom till 40-årsjubileumet av Apocalypse Now släppte Seiko en mycket trogen, men delvis kritiserad nyutgåva av Willard: SLA033. Klockan såldes i begränsad upplaga (2 500 ex) och kostade över 40 000 kronor. Därför var det många som lyfte på ögonbrynen när Seiko i våras aviserade att de skulle göra ytterligare nyåtgåva av en av sina kultigaste modeller. Att Seiko, liksom många andra tillverkare för den delen, har lärt sig att mjölka populära modeller med mängder nya färger och begränsade upplagor åt höger och vänster, är inte förvånande alls.
Fräscha uppdateringar
Det som väckte följarnas intresse var att den japanska jätten nu gick ifrån sin tidigare strategi och använde sina snyggaste visare även på en mer prisvärd nyutgåva, som SPB153. Tidigare har så kallade ”moderna tolkningar” av historiska modeller både gjorts extra stora och spökats ut med fulast tänkbara visare.
Både i SPB151/153 och SPB143/147/149 använder Seiko nu istället sina allra bästa visare. Dessutom krymper de boettstorleken från originalets 44 mm till modesta 42 mm. Det bådar gott inför kommande släpp. Seiko SPB153 är fortfarande en stor klocka, men den är betydligt mer bärbar även på lite tunnare handleder.
SEIKO SPB153
I den gröna versionen (SPB153) levereras klockan med ett svart silikonband, som ska föra tankarna till originalets så kallade hjulspårsgummi. Liksom alla moderna Seikoband i silikon fungerar det till viss del som dammagnet, varför jag bytte till ett annat band redan efter en dag.
Klockan är drygt 13 mm hög och bärs genom boettformen ganska nära handleden. Den gröna färgen på tavlan är inte samma som på vridringsinlägget, som lite mer åt brunt, men de olika nyanserna lirar riktigt bra ihop.
Seiko har aldrig själva gjort någon koppling till kapten Willard i Apocalypse Now. Tvärt om har de i sin marknadsföring lyft fram den japanska äventyraren Naomi Uemura. Att tillverkaren nu väljer att göra en version av den här nyutgåvan i grönt kan inte vara något annat än en blinkning till den plikttrogne kapten Willard. Eller så vet de bara att vi köper allt som är grönt.
Snabbfakta Seiko Prospex ”Grön Willard” SPB153
Boett: Rostfritt stål med Seikos ”super hard coating”, 42.7 mm utan krona och kronskydd.
Tjocklek: 13,2 mm.
Glas: Boxat och kupat safirglas, antireflexbehandlat på insidan.
Krona: Skruvad och omärkt.
Tavla: Grön med sunburst.
Verk: Seiko 6R35, automatiskt med 70 timmar gångreserv och en noggrannhet på +25 till -15 sekunder per dag.
Index och visare: Äntligen har Seiko börjat stoppa sina snyggaste visare även i klockor under 40 000 kronor. Dessa påminner mycket om de som satt i originalet på 1970-talet. Applicerade index, men ingen ram runt datumfönstret som på 6105-8110.
Lysmassa: Lumibrite (lyser grönt, starkt och länge) på visare, index och klockan 12 på vridringen.
Vridring: Motursroterande med 60-minutersskala.
Band: Svart silikon med spänne och hållare i rostfritt stål.
Komplikationer: Trehands tidsvisning, datum, tidtagning med vridring.
Vattenresistens: 200 meter.