Text: Filip Ericsson
Guld, denna tilldragande ädelmetall vars unika skimmer sätter en hel värld i trans, har utgjort ett favoritmaterial för klockor ända sedan fickurets tillkomst för fem hundra år sedan. Fascinationen fortsätter än idag och Eqotime listar sju armbandsur i guld som faktiskt är relativt uppnåeliga även för gemene man.
“A fetish for gold is deeply embedded in the human psyche” skrev den brittiske ekonomen John Kay en gång.
Den livliga, iögonfallande lystern hos ädelmetallernas ädelmetall har ända sedan åtminstone 5000 före Kristus symboliserat framgång, rikedom och kunglighet. Dess unika egenskaper såsom tyngd, renhet och oefterlikneligt sken har givit en värdebeständighet som aldrig kunnat ifrågasattas. Därav dess betydelse när det monetära systemet uppfanns i nuvarande Turkiet kring 650 före Kristus.
Sedan människor började bära klockor på 1500-talet har de fungerat som uttryck för framgång och status. Att guld redan från början utgjorde deras föredragna boettmaterial förefaller alltså naturligt.
När fickuret började masstillverkas under 1800-talet och därmed blev tillgängligt även för vanligt folk, förblev stål av naturliga skäl den vanligaste metallen. Klockan som smycke och statusmarkör fortsatte dock att prägla marknaden och då var det fortsatt guld som gällde. Och så är det än idag.
Det finns gult guld, rött guld, roséguld och vitguld. De flesta guldklockor är på 18 karat men det finns även mindre rena varianter på 14 och 9 karat. 18 karat gult guld innebär 75 procent rent guld, 17 procent koppar och 8 procent silver, medan de övriga guldsorterna har en något annorlunda komposition.
Klockor av bättre märke har som alla vet blivit märkbart dyrare under senare år och de blir förstås inte billigare om de är gjorda i guld. Det finns dock några – ursäkta – guldkorn där ute som är överkomliga, eller åtminstone anständigt prissatta.
Eqotime listar sju armbandsur av skild art, några nya och några begagnade, som dock delar ett attribut: de har alla boetter i 18 karats guld. De har även läderband eftersom guldlänk onekligen skulle eliminera det där med anständigt pris…
Baume & Mercier Clifton (begagnad)
Schweiziska Baume & Mercier, med anor ända från 1830, har en rik historia av framstående kronografer såväl som avancerade komplikationer som exempelvis tourbillon. Senare, under 1940- och 50-talen, förblev man mer känt för dressur och smyckesklockor för damer. Det var här som modellserierna Hampton, Classima och Clifton föddes, modellnamn som används fortfarande idag.
Finmärket Piaget ägde märket mellan 1964 och 1988 då lyxkonglomeratet Vendôme Group tog över. Idag heter det Richemont Group och har en rad prestigefulla klocktillverkare under sitt paraply, såsom A. Lange & Söhne, Cartier, IWC, Jaeger-LeCoultre, Panerai, Piaget och Vacheron Constantin.
Sedan dess har Baume & Mercier utgjort ett instegsmärke bland företagets lyxmärken, och spelar ungefär samma roll som Longines gör för Swatch Group; lyxig horologi för massorna. Till skillnad från Longines är Baume dock inte särskilt känt här i Sverige. Det har utgjort ett lite undanskymt märke hos oss.
Det gör det dock inte mindre intressant. Baume & Mercier har genom åren haft, och har, flera intressanta armbandsur på repertoaren, och klockan i fokus för dagen, Clifton, är ett av dem.
Modellen återuppstod 2013 och hämtade stark inspiration från 50-talsklockan med samma namn. Det innebär därmed en elegant herrklocka med harmoniska, runda linjer och klassiskt vacker urtavla. Modellen kom med flera olika komplikationer och i olika storlekar, men idag fokuserar vi förstås på guldversionen.
Boetten är utförd i roséguld och mäter 39mm i diameter och 9.4mm i tjocklek, mått som för många, inklusive undertecknad, är helt idealiska för den här typen av klocka. Vattentätheten är till 50 meter vilket indikerar att även en guld-Clifton är ämnad att slitas på också där vattenstänk förekommer.
Urverket utgörs av ett schweiziskt Sellita Caliber SW300-1, en klon av det så ansedda ETA 2892-A2, detta exakta, pålitliga och tunna automatverk som drivit så många lyxklockor genom åren. Det utkom för övrigt 1996 medan första versionen, 2892, kom redan 1975.
Då återlanserade Clifton utkom så sent som 2013 handlar det alltså om helt moderna klockor, vattenbeständiga och med safirglas. Priserna är inte direkt låga men ter sig ändå som mycket lockande, särskilt som en ny idag går på 100 000 kronor. Fina exemplar fås nämligen från cirka 35 000 kronor.
I skrivande stund finns till exempel ett exemplar på Uret Vintage för 39 195 kronor. Det ter sig i utmärkt skick och levereras med papper och box. Säg den som inte blir sugen!
Den som väljer en Baume & Mercier får inte samma status eller inhouse-verk som en Jaeger-LeCoultre eller Omega, men erbjuds likväl en vacker kvalitetsklocka i guld att bära livet ut.
Ebel 1911 (begagnad)
Schweiziska Ebel är på flera sätt ett legendariskt märke men idag i princip bortglömt. Företaget grundades 1911 och inriktningen låg mot eleganta kvalitetsur, med särskilt fokus på smyckesklockor för damer.
Ändå måste 1980-talet ses som märkets storhetstid då man gjorde storartad succé med den kvartsdrivna lyxsportklockan Sport Classic. Den utkom 1977 mitt under den för schweizisk klockindustri så förödande kvartskrisen, när de japanska batteriklockorna ju i princip tog över klockmarknaden.
Ebel lyckades dock utnyttja situationen och kom att uppleva ett aldrig tidigare skådat uppsving. Kvartskrisen sammanföll med det nya segmentet “lyxsportklocka” som skapades av Audemars Piguet 1972 med sin Royal Oak. Ebel, som snappade upp båda dessa marknadsutvecklingar, introducerade därefter en ny serie armbandsur perfekt formad för de nya tiderna.
Ur de svindyra stålklockorna från Audemars Piguet, Patek Philippe och Vacheron Constantin, växte en undervegetation av mer överkomliga lyxsportklockor fram: det trendriktiga, lyxiga kvartsuret med sportiga undertoner, som gjort för att slinka in under manschettknäppta skjortärmar i New Yorks skyskrapor.
Omega Constellation Manhattan, Chopard St. Moritz, Cartier Santos – listan kan göras ganska lång. Men Ebel var före dem alla.
Ebel Sport Classic var säreget formgiven, batteridriven och tunn som ett asplöv. Med guld- och stål/guld-utföranden (utöver stål) skapades en moderiktig kombination som gick hand i hand med 80-talets champagnegalopperande börshajar.
Ebel sponsrade frenetiskt olika sportevenemang och -utövare och en Ebel bars av var och varannan sportstjärna; Golfspelaren Greg Norman, tennisspelarna Boris Becker, Andrei Agassi och Stefan Edberg, Formel 1-föraren Alain Prost och Niki Lauda. Ebel var on a roll.
En utveckling av den framgångsrika Sport Classic skedde 1986 då den mer premiuminriktade “1911” utkom för att fira märkets 75-årsjubileum. Den fick en utveckling av boettformen från Sport Classic med sina fem skruvar omringandes bezeln, men gav ett något “fetare”, sportigare intryck. Men fortfarande var den på typiskt Ebel-vis befriande tunn och graciös.
1911 var mer “upmarket” än Sport Classic vilket tydliggjordes genom de mekaniska urverken. Flera olika verk drev 1911 under åren och det var riktigt fina konstruktioner som användes. Ädla urverksfabrikören Frederic Piguet (som levererat verk åt bland annat Patek Philippe) med sin ultratunna Caliber 9.51, Girard Perregaux Caliber 3100 och Lemania 8810 drev 1911-klockorna.
Flera olika boettstorlekar har erbjudits under åren; dammodeller under 30mm och unisex/herrmodeller på allt från 34mm till 42mm.
Mest känd är 1911 Chronograph som för det första innehar Zeniths berömda El Primero-verk samt bars av Don Johnsons karaktär i Miami Vice, något som gav både märket och modellen en verklig image-skjuts under 80-talet.
Sedan 2003 ägs Ebel av amerikanska Movado-gruppen och märket har på senare år gjort någon form av comeback. 2017 kom en ny version av insomnade Sport Classic och 2022 fick 1911 sin återkomst efter ett antal års bortavaro. Priserna ligger ungefär som Longines.
Produktionen sker fortfarande i Schweiz men är outsourcad, oklart till vem. Varumärkets kärnvärde lutar åt damklockor och elegans och man verkar vilja vara någon sorts budget-Cartier.
Äldre 1911 i guld växer inte på träd men det finns en del ute på marknaden för den som surfar lite. För cirka 35 000 kronor går det att hitta riktigt fina exemplar, men då gäller de enklare modellerna med tre visare och läderband. Den lätt ikoniska kronografen är förstås dyrare (från cirka 50 000 kronor) liksom klockor med guldlänk. De kvartsdrivna dammodellerna är i stället märkbart billigare och kan fås för under 20 000 kronor, även i guld.
Longines Dolcevita (nytt)
Longines eleganta, rektangulära art deco-klocka är sedan länge ett självklart inslag på marknaden för denna anrika typ av dressur. Introducerad 1997 som en modern arvtagare till de rektangulära armbandsur som präglade märkets produktion från och med 1920-talet och några decennier framåt, förblev Dolcevita en stor framgång som håller i sig ännu idag.
Namnet syftar på ett glamouröst italienskt sätt att leva och Longines önskar således att skänka denna drömska livsfilosofi till massorna. För Dolcevita är knappast någon särskilt dyr klocka – lyx till massorna är ju själva kärnan i Longines varumärke och därigenom spelar man en central roll i moderföretaget Swatch Groups breda märkesportfölj.
Dolcevita finns i ett gott antal varianter, dam- och herr, kvarts- och mekaniska verk, stål och guld. Med boett i guld är det dock knappast några klockor för massorna längre. Samtidigt säljer Longines några av de minst dyra guldklockorna på marknaden idag: och Dolcevita är den allra mest överkomliga i märkets guldpalett.
Den mindre damklockan mäter 27×17.7mm medan den större är på 32×20.5mm. Listpris för den mindre är 53 000 kronor medan den större hamnar på 60 300 kronor. En större variant som mäter 37mm på höjden är med sina 78 000 kronor kanske för dyr för att platsa på denna lista.
För män som önskar sig en guld-Longines av större format med ett något mer humant pris finns dock bot: Longines Elegant Collection.
Longines Elegant Collection (nytt)
För den som önskar ett mekaniskt urverk i sin guldklocka saluför Longines Elegant Collection, som till skillnad från Dolcevita har klassiskt rund boett. Det handlar om rena dressur med diskret, konservativ formgivning.
“Elegant” i guldutförande erbjuds som dammodell med 27mm-boett eller herrmodell på 37mm. Båda är utförda i roséguld och båda har mekaniska, automatiska urverk. Longines Caliber L592 hos den mindre och L888 hos den större. Båda är baserade på olika ETA-urverk och kan bedömas som precisa såväl som skottsäkra i pålitlighet och livslängd.
Klockorna levereras med läderarmband och priserna är 60 300 kronor för den mindre varianten respektive 67 100 kronor för den större. Diskret och oförtröttligt väntas de här gulduren tjäna sina ägare, sannolikt livet ut!
Omega De Ville Prestige (begagnad)
Kanske de allra mest prisvärda guldklockorna i denna lista kommer från Omega. Märket behöver knappast någon presentation; dess klockor erbjuder historia, prestige och horologiskt raffinemang som inte kräver förklaring.
Omegas klassiska dressklocka har sedan 1967 utgjorts av De Ville, en modell som fortfarande finns i produktion. De Ville-programmet är omfattande med flera underkategorier och sedan 1994 har instegsmodellen och tillika den mest klassiskt formade varianten varit De Ville Prestige. Det är den som får den äran idag.
De Ville Prestige har erbjudits i ett otal versioner, i många storlekar från 22mm till 42mm, med kvartsverk, automatiska verk, stål-, stål/guld- och guldboetter, med olika komplikationer, läderband eller stål/guldlänk. Kort sagt finns en Prestige för alla.
Vanligaste herrstorlekarna är 34.7mm, 36.8mm och 39.5mm. Drivs de inte av ett kvartsverk sitter i de äldre varianterna Omega Caliber 1109 eller 1120, och Caliber 2500 från och med millennieskiftet ungefär. Alla är kronometercertifierade och baserade på ETA 2892-A2, vida känt för sin stryktålighet och precision. Caliber 2500 innehar dessutom Omegas patenterade Co-Axial-konstruktion som minskar friktionen i urverket till gagn för livslängd och precision.
Prisläget är attraktivt; från cirka 25 000 kronor fås bra exemplar. Sedan stiger förstås priserna med skick, årsmodell och komplikationer.
Tissot Goldrun (nytt)
Schweiziska Tissot är ett av instegsmärkena inom Swatch-gruppen och har en längre och mer ärorik historia än vad de ringa priserna påbjuder. Företaget grundades redan 1853 och blev snabbt pionjär inom flera områden.
Tissot var exempelvis först med att massproducera fickur, liksom först med ett fickur med två tidszoner, 1853. 1929 var märket även först ut med ett armbandsur med antimagnetiska egenskaper. Senare i historien var man tidigast att producera en klocka i plast (1971), i sten (1985) och i trä (1988)!
1929 gick man samman med Omega och 1983 svaldes företaget av det konglomerat som 1998 förblev Swatch Group.
Tissot utgjorde officiell tidtagare i sportevenemang redan under 1930-talet och har fortsatt så ända fram till idag. Man har mätt tid i alla möjliga sporter där Formel 1 torde vara den mest prestigefyllda.
Tissots klockor är aggressivt prissatta och även när man har riktat in sig på mer lyxiga armbandsur har även de tett sig osedvanligt prisvärda. Notera lyxsportklockan i budgetklassen, PRX, som med ett toppmodernt automatiskt urverk fås för blygsamma 9000 kronor, trots sin fina byggkvalitet. Man saluför även marknadens kanske billigaste kronometer i form av Heritage 1938 för strax över 10 000 kronor. Onekligen läskande erbjudanden båda två!
Även när det gäller guldklockor erbjuds osedvanligt god valuta för pengarna. Tissots guldisar saluförs under namnet Goldrun och finns i två versioner: “Hesalite” med boett på 33.7mm samt “Sapphire” med 38mm-boett. Båda är raffinerat lövtunna.
Dam/unisex samt herr alltså, men som efternamnen antyder har den mindre klockan gammaldags hesalitglas medan den större ståtar med safir. Boettform och urtavlor är extremt nedtonade, klassiska och harmoniska. Inget som ökar pulsen utan snarare uttrycker de en total tidlöshet.
Inuti sitter schweiziska kvartsverk som lär ge hyperexakt gång i en livstid eller två. Priserna ligger på 26 000 kronor för den mindre klockan och 30 000 kronor för den större. Köpläge för den som vill fira något stort med en ny guldklocka, till sig själv eller som gåva till någon närstående!
Zenith Elite (begagnad)
Zenith är ett sådant där distingerat märke som alltid går under radarn, men som i själva verket förkroppsligar god klass och horologiskt finlir.
Märket föddes 1856 i klock-Meckat Le Locle i Schweiz och gjorde sig tidigt ett namn på att utveckla och tillverka allting inom huset, inklusive komplikationer som kronografer och alarmklockor. En känd kund var för övrigt Mahatma Gandhi som bar ett alarm-fickur av Zeniths fabrikat.
Även som tillverkare av pilotklockor var man bland de första. 1909 bar den franske piloten Louis Blériot nämligen en Zenith när han som första människa i historien korsade Engelska kanalen i en flygmaskin. Därefter har man producerat pilotur såväl som flyginstrument för militärt bruk.
Dressklockan Elite lanserades 1994 i samband med att man släppte ett helt nytt automatiskt urverk med samma namn, vilket var ämnat att utgöra Zeniths återkomst som tillverkare av egna verk. Man hade mycket att leva upp till då man ju imponerat omvärlden med världens första kronografverk med automatisk uppvridning 1969, i form av El Primero.
Elite-urverket var tänkt som ett massproducerat basverk vars konstruktion var inriktat på slitstyrka och tillförlitlighet. Det hade dessutom en särdeles tunn profil för att platsa i tunna dressklockor samt för att få plats med diverse komplikationer ovanpå.
Zenith Caliber 670, 680 och 661 blev resultatet, exakta och pålitliga enheter som vann pris för bästa urverk i Basel 1994, och som kom att tillverkas under flera decennier.
Det tunna, eleganta dressuret som först fick den äran att husera Elite-verket var reserverat, traditionellt format, med en liten sekundvisare vid “klockan nio” som enda utstickande formelement.
Med sina nedtonade men harmoniska linjer i kombination med sitt förträffliga urverk har modellen dock stannat kvar i Zeniths annars så sportbetonade palett ända fram till idag. Så här i efterhand ter sig Elite som ett veritabelt klipp för dem som är ute efter ett diskret kvalitetsur att bära både till vardag och till fest. Jag tycker mig se lite Jaeger-LeCoultre Master över anrättningen, men till ett betydligt lägre pris.
Elite erbjöds i en uppsjö varianter, med boetter om 31, 36, 37 och 40mm, datum eller datumlöst, stor eller liten sekundvisare samt möjlighet att välja bland funktioner som gångreservindikator, månfas och världstid. Även en manuellt uppdragen Ultra Thin-variant dök upp vad det led.
Versioner i guld erbjöds också och de ter sig idag närmast ännu mer prisvärda än sina stålsyskon. Priserna för välskötta ur börjar kring 30 000 kronor.