Lifestyle

Tid för skor

By

Av: Adam Johnson

Artikeln har tidigare publicerats i Out of Time magazine #1. Vi rekommenderar också en genomlyssning av Urbildningsradions specialavsnitt om kvalitetsskor. Du hittar avsnitten här.

Kvalitetssko är ett begrepp som ofta hörs idag. Men vad är det som utmärker just en kvalitetssko från allt annat i skoväg? Är det bara det att skon är hantverksmässigt producerad? Har det med materialen som används att göra eller är det traditionen bakom fabriken och skon? Vi tänkte lämna klockorna för en stund och försöka fördjupa oss i vad som utmärker en kvalitetssko. Vi ska kort sagt nörda ner oss i skokonstruktioner, skotyper och skovård. För det är faktiskt så att en kvalitetssko, precis som ett kvalitetsur är något som du kommer att ha glädje av under flera år.

Intresset för högkvalitativa produkter ökar inom de flesta områden. Produkter som är tillverkade med hållbar konstruktion och tidlös design. Skor är absolut inget undantag. Och när det handlar om just skor så är begreppet randsytt något som återkommer. Inte minst bland många mindre tillverkare som med fokus på just randsydda skor mött lite av en ny vår i takt med den ökade efterfrågan på kvalitet. Alla randsydda skor är dock inte likvärdiga. Inom kategorin finns en uppsjö av olika prisklasser, material och tekniker som alla påverkar skons slutgiltiga kvalitet och användningsområde.

Först och främst måste vi förstå vad en randsydd konstruktion är och varför den är att föredra. Skor som är randsydda eller goodyear welted har fått namnet från sin utmärkande rand som finns längs sulans kant. Randen är till för att fästa bind-och slitsulan med skons ovanläder utan att behöva använda lim. Konstruktionen har flera fördelar som exempelvis ökad komfort och vattentålighet. Men den främsta fördelen med en randsydd sko är möjligheten att reparera den. Eftersom slitsulan är fastsatt i den separata randen är det lätt att ta bort och byta ut en utsliten sula eller klack, vilket gör att skon får längre livslängd än en sko där sulan är fastklistrad.

Hur uppstod då tekniken att randsy skor? Randsömnadens historia sträcker sig långt bak och ofta anges årtalet 1869 som start. Det var det året som amerikanen Charles Goodyear JR presenterade en teknik att sy skor som kunde göras effektivt och hållbart med hjälp av en maskin. Metoden kom sedan att benämnas som goodyear welt, uppkallat efter Charles Goodyear JR själv. Randsömnanden som teknik användes dock tidigare än Goodyear’s uppfinning. Under 1500 talet började man tillverka skor med liknande konstruktion. Men eftersomdet inte fanns något utbud av maskiner som hjälpmedel gjordes processen för hand. Verktygen som användes såg också annorlunda ut jämte Goodyear konstruktionen, men resultatet blev snarlikt.

Goodyear’s metod blev omåttligt populär eftersom tekniken gjorde att skor inte längre behövde sys för hand utan istället kunde börja massproduceras samtidigt som skon höll hög kvalitet konstruktionsmässigt. Det blev kort sagt möjligt att producera betydligt fler skor per timme än vad man tidigare knappt vågat drömma om.

Typer av randsytt

Nu är det inte bara så enkelt som att det finns ett enda sätt att randsy en sko på. Det finns tvärtom en handfull olika varianter. Vilken variant eller metod som används handlar i första hand om funktionen och egenskaperna som önskas hos den färdiga skon. Det kan handla om sådant som vattentäthet eller helt enkelt utseende.

Goodyear welt är oftast den metod som många menar när de använder ordet randsytt. Vad det egentligen betyder är den typ av maskinrandsömnad vi beskrev ovan och som gav möjlighet till ett kommersiellt genombrott för randsydda skor. Konstruktionen innebär kort sagt att skons bind- och slitsula fästs samman genom en maskinsydd rand eller welt. Skons ovanläder är i sin tur fastsatt i bindsulan och randen. Detta gör att man enkelt kan byta ut slitsulan utan att byta ut randen.

Handrandsömmnad eller handwelted görs, precis som det låter, för hand. Skillnaden gentemot goodyear welt är att skons rand sys för hand och direkt mot skons innersula. Den här typen av randsömnad är vanligast på skor i det övre prissegmentet och kanske framförallt inom det alltmer populära bespoke-segmentet där man inte bara får en sko som är perfekt anpassad för sin fot utan också får en produkt med stort fokus på just det klassiska skomakerihantverket.

Veldtschoen påminner om goodyear welt, men är en teknik som främst används för kängor. Metoden går ut på att fästa en del av ovanlädret i randen, och därmed göra skon mer vattentät. Ett bra exempel är Crockett & Jones Snowdon-känga som tillverkats med denna teknik och är utrustad med en kraftig commandosula.

Norwegian welt baseras på att en söm från innersulan sys mot skons ovanläder och därmed går längst skons utsida. Sömnaden funkar främst som en extra detalj vilket gör att skon får ett unikt utseende. De franska skotillverkarna Heschung och Paraboot är kända för att använda sig av denna teknik på flera av sina modeller.

Valet av skinn

Nu räcker det inte med att själva konstruktionsmetoden är bra och högkvalitativ. Minst lika viktigt är ett högkvalitativt ovanläder för att skon skall hålla länge. Ett högkvalitativt skinn som sköts på rätt sätt åldras dessutom med viss värdighet och utvecklar en naturlig patina efter en tids användning.

Eftersom en kalvhud har både sämre och bättre områden, åldras dessa olika. Därför kan det vara svårt att tyda huruvida skon har ett ovanläder av god kvalitet eller ej. Vad man däremot kan titta på är de olika kvalitetsgrader och garvningsprocesser som finns för skinn. När vi talar om glatt kalvskinn är krom och vegetabilgarvat de två vanligaste varianterna av garvning. I den kromgarvade metoden används helt enkelt krom för att garva och behandla lädret. Denna metod är också vanligast eftersom den både är tids- och kostnadseffektiv. Den är däremot mindre positiv ur ett miljöperspektiv då processen orsakar en del skadligt avfall. Dessutom finns det en risk (om än väldigt liten) för allergi mot överskottskromet som skinnet absorberar,

Det vegetabilgarvade skinnet garvas däremot naturligt, ofta med hjälp av ekbark och andra naturliga ämnen. Vegetabilgarvat skinn åldras dessutom ofta bättre och ger ett mer exklusivt intryck.

Sulan

Skons ovansida är viktig, inte minst visuellt eftersom det är den delen av skor som syns mest. Men samtidigt är kvaliteten på sulan minst lika viktig. Det är sulan som utsätts för mest slitage och belastning och är en av skons mest kritiska delar. Randsydda skor tillverkas därför med ett brett sortiment av olika yttersulor. Beroende på modell och tillverkare kan en sko erbjudas med allt från enkel lädersula till grovmönstrade commando sulor. Och eftersom yttersulan är en separat del möjliggör den randsydda konstruktionen i allra flesta fall att du kan välja att hos en skicklig skomakare byta till en helt annan sula vid omsulning. Exempelvis kan en lågsko med enkel lädersula sulas om till att ha en mer slitstark sula i andra material än läder.

Generellt sett är den enkla lädersulan mest nätt och elegant, men den är också känsligare mot slitage och är inget som rekommenderas för grövre terräng. Man bör dessutom undvika att använda lädersulan vid snö eller alltför blött väglag då sulan absorberar fukt, vilket både kan orsaka deformering och extra slitage. Men, precis som de flesta inte har på sig en Patek 5970 när de skall hugga ved så väljer de flesta inte heller ett par nyputsade oxfords vid total snöstorm. Det handlar som så ofta om sammanhang. Och givetvis om personlig smak.

Skotyper

Randsydda skor av mer klassiskt snitt tillverkas i en mängd olika varianter och modeller, där några av de vanligaste är; oxford, derby, derby boot, chelseaboot, loafer och monkstrap. Det finns naturligtvis mängder av andra skomodeller, men när vi så specifikt tittar på klassiska kvalitetsskor, vare sig det handlar om herr- eller dammodeller, så är det runt dessa typer det mesta kretsar.

Oxfordskon har en karaktäristisk snörning där öljetterna ligger över tungan vilket bidrar till ett mer formellt och rent intryck. Skon är överlag ansedd som mer formell och kan med enkelhet bäras till kostym eller mer formell klädsel. Oxfords tillverkas för både herrar och damer i en mängd olika utföranden i allt från mycket formella så kallade wholecuts som är skurna i ett enda stycke, till mer avslappnade brogues med hålmönster som dekoration. Vanligt är också att tåhättan markeras och delas av med en söm vilket gör skon till en s.k captoe oxford.

Derby. Till skillnad från oxforden har derbyn en delad snörning, vilket innebär att öljetterna går vid sidan om skons tunga. Det här gör att skon får ett mindre formellt intryck och många anser den nog vara lite mer mångsidig än oxfordskon. Fördelen med öljetternas placering och ovanlädrets konstruktion är framförallt skons passform. Ifall du har en högre vrist och högre insteg ser derbyn mer balanserad ut jämfört med oxforden som lätt kan spänna och bilda ett skarpt V vid snörning.

Loafern karaktäriseras av avsaknaden av såväl snörning eller spännen vilket gör att det blir en sorts slip on sko. Den här skotypen tillverkas i en mängd olika varianter, varav de mest vanliga för både män och kvinnor är tassel- och pennyloafer. Tasselloafers har två utmärkande tofsar på skons ovansida och är en sko som i dagsläget är mycket populär. En av de mest välkända tillverkarna av tassel-loafern är amerikanska Alden som tillverkas i kalvskinn, cordovan och mocka. Pennyloaferrn har istället en läderbit på skons ovanläder, en så kallad saddle piece. Denna del var ursprungligen till för att strama åt kring foten för att skon skulle få en bättre passform. Den mest välkända loafern av pennymodell kommer från brittiska Wildsmith, som under tidigt 1900 tal formgav en ledigare sko till kung George VI. Denna loafer har legat till grund för många av de liknande loafers som diverse skotillverkare idag erbjuder.

Monkstrap är en modell som de senaste åren fått lite av en renässans. För att fästa foten kring skon använder sig monkstrapskon av spännen, vanligen enkla eller dubbla sådana som går tvärs över skons ovansida. En monkstrapsko kan, precis som med en loafer, användas både ledigt och formellt eftersom den är enkel att klä upp eller ner. Absolut vanligast är att denna typen av skor görs som lågsko utan broguemönster, men vissa tillverkare gör även kängliknande varianter av typen monkstrap-boot och vissa presenterar dem som full brogues med mer eller mindre fantasifulla hålmönster.

Derbybooten har precis som på en derbysko en delad snörning där öljetterna sitter vid sidan om tungan. Det som skiljer en derbykänga från lågskon är att skons skaft sträcker sig längre upp, över fotens ankel. Den här typen av känga finns i en mängd olika varianter, som tillverkas med de flesta olika sultyper. Ofta är även högre kängor utrustade med s.k speed hooks som möjliggör snabbare på och avtagning av skorna då man slipper snöra ur de övre öljetterna.

Chelseaboots är en sorts känga som istället för snörning har resår runt och strax över ankeln. Det finns en mängd olika typer av chelseaboots i utföranden som är allt från extremt grova till nättare, mer dressare varianter. Edward Green’s Newmarket är ett utmärkt exempel på en välbalanserad, dressad chelseaboot. På andra sidan spektrumet finns Cheaney & Son’s avsevärt grövre tolkning i form av Tamar, som tillverkas i grainläder med en grovt mönstrad Commando sula.

Olika traditioner i olika delar av världen

Skors utseende och konstruktion skiljer sig när man tittar på olika världsdelar och kanske främst mellan vissa länder. USA är en av de främsta länderna sett till skoproduktion och har ett antal producenter som är välkända både för sin stil och sin tillverkning. Till de mest kända hör Alden, Allen Edmonds och Red Wing shoes. Både Alden och Allen Edmonds har en lång historia av att tillverka skor i hästlädret Cordovan, en skinntyp som valts mycket på grund av den starka relation som producenterna byggt till garveriet Horween i Chicago. Horween är och har länge varit en av världens största producenter av Cordovan-läder. När skinnen garvas går de hos Horween igenom en sex månader lång garvningsprocess där det endast används naturliga ämnen. Resultatet blir ett mycket oljigt skinn med god slitstyrka som åldras fantastiskt vackert. Generellt sett brukar man säga att det krävs ungefär en och en halv s.k “shell” (skinka) för att göra ett par skor.

Den amerikanska skostilen har över åren blivit alltmer populär. Något som säkerligen kan förklaras i att många av modellerna görs i en avslappnad workwearstil som passar dagens mode och trender väldigt väl. Ett praktexempel på detta är Alden’s modell Indy boot med sin avrundade tå. En känga fått sitt kändisskap av att den burits av Harrison Ford i just Indiana Jones-filmerna, vilket också lett till det numera etablerade namnet på skomodellen.

En annan skogigant är Storbritannien som har en lång historia av att tillverka kvalitetsskor och dessutom stoltserar med en rad världskända skoproducenter. Brittiska tillverkare erbjuder allt från välbyggda men enkla skor i instegsklass till bespoke hos några av världens skickligaste skomakare. En utmärkande majoritet av de brittiska skomakarna är lokaliserade i staden Northampton. En stad som har blivit lite av ett centrumför  randsydda skor och som huserar bland annat Church’s, Crockett and Jones’s och Edward Green’s fabriker.

Anledningen till stadens funktion som centrum för skoproduktion har att göra med stadens lokalisering. Northamptonshire ligger centralt i England och hade tidigt i historien ett gott utbud av de material som behövs för att garva skinn och tillverka skor. Skinnen gick att få tag på hos lokala djurhållare och vatten kom från de vattendrag som går till och kring staden. Kort sagt hade man optimalt av de resurser som behövdes för just skoproduktion. Brittiska skor är ofta konservativa men stilrena i sin design och ofta lite grövre i stilen och ofta med broguemönster.

Under senare tid har också Asien vuxit fram som en aktör på marknaden för randsytt. Eftersom produktionen ofta är billigare har det vuxit fram en del prisvärda skoproducenter från bl.a Kina och Vietnam. Men det land i asien som kanske utmärkt sig mest gällande skoproduktion i den högre skolan är Japan. PÅ senare år har landet blivit hem för några av dagens mest exklusiva skomakerier. Utmärkande för japanska skor är det otroliga fokus på detaljer som många av skomakerierna bjuder på. Dessa skor kan i många fall betraktas mer som konstverk än faktiska skor. Ett exempel är Yohei Fukuda som utvecklats till en av de mest välkända Japanska skomakerierna. Typiskt för Fukudas skor är tydligt välvda midjor, tätt sydd randsöm och överlag en fantastisk finish. Varje par tillverkas för hand, med handrandsömnad som standard och med några av de finaste skinnen som går att få tag på.

Oavsett vilken skostil man föredrar och oavsett i vilken prisklass man utgår från så verkar intresset för kvalitetsskor ha ökat enormt de senaste åren. Kanske finns en förklaring i att skor, precis som klockor, tilltalar många rent nörderimässigt samtidigt som det generella intresset för stil och kläder ökar även bland män. Kanske har både skor och klockor de parametrar som krävs för att väcka nörden i både i kvinnor och män?

Precis som för klockor är också communityn kring kvalitetsskor ganska omfattande. Särskilt online. Och precis som det finns nätcommunitys för klocknörderi så finns det en rad olika bloggar och plattformar för diskussion kring randsydda skor. Årligen arrangeras också tävlingar i skomakeri, skoputsning och omsulningar för skointresserade. Så har du ännu inte börjat grotta ner dig i ämnet skor så har du all anledning att börja. En randsydd sko kommer inte att göra nörden i dig besviken.

Skovård

För att maximera skors livslängd krävs regelbunden skovård. En del väljer att polera upp sina skor ner på minsta detalj sina skor, medan andra endast gör det mest nödvändiga. Vare sig du väljer att gå all in på skovård eller bara ta hand om dem på grundläggande nivå så tjänar du i längden på att ta hand om dina skor.

Vardaglig skoskötsel: Hur du sköter dina skor till vardags gör stor skillnad på skons utseende och livslängd. Efter användning är det viktigt att borsta av skon och sätta i skoblock. Då får du bort smuts och grus som kan skada ovanlädret och skoblocken rätar ut skon och hjälper dem att behålla formen. Skoblock i trä absorberar också fukt som lädret utsatts för under dagen.

Regelbunden skovård: Regelbunden skovård handlar om att impregnera skinnet återfukta det och skapa en skyddande yta. Det görs med skokräm eller, om det är mockaskor, med mockaspray. Var noga med att borsta av skon innan du sätter igång!

En mer komplett behandling bör göras en gång per år. Då börjar du med en rejäl rengöring och tvättar av skon ordentligt, sedan återfuktar du skinnet och avslutar med att applicera ett skyddande lager med skokräm.

För den avancerade:  När du har borstat din sko ordentligt kan du använda shoepolish för att skapa en krispig högglansyta som både är smutsavstötande och snygg. Polishen applicerar du direkt på lädret, låt den sedan vila några minuter och sedan borstar du upp ytan igen. Resultatet blir ensnygg och jämn glans över hela skon.

Om du vill ta steget ännu längre kan du testa att göra en högglansputs eller spitshine. En högglansputs görs traditionellt sett bara på skons tåparti och ibland häl. Detta då den blanka ytan riskerar att krackelera om det görs på ytor där skon ofta böjs. Om du ska köra en högglansputs använder du en ren mirrorshine-produkt eller ett vax tillsammans med några droppar vatten. Använd en putsduk för att polera ytan tills du fått upp glansen till den nivå du vill ha den. Att lägga en bra spitshine kräver tålamod eftersom det tar ett tag att jobba upp ytan. Så se det som en stunds nästan meditativ avkoppling och njut av ett slutresultat som sticker ut från mängden.