Text/bild: Britta Rossander & Mia Litström
I de schweiziska bergen pågår en varsam utveckling av ett kultförklarat klockmärke. Eqotime reste dit för att tala med Pascal Raffy, ägare av varumärket Bovet 1822.
De gör ett litet antal klockor om året, prislappen är hög och på designsidan har de samarbete med Pinifarina. Klockorna från Bovet är samlarföremål redan innan de lämnat slottet där de monteras.
Briljant affärsman, klocknörd och med ett stort hjärta, så kan man beskriva företagets ägare Pascal Raffy. Han är passionerad klocksamlare med hundratals vintageklockor i egna samlingen och pensionerade sig redan vid 36 års ålder efter en extremt framgångsrik karriär inom läkemedelssektorn bakom sig.
Som 25-åring köpte Raffy ett franskt familjeägt läkemedelsföretag som han slog ihop med Synthélabo. Han blev partner och efter några framgångsrika år i Frankrike lyckades Raffy expandera Synthélabo till Nordafrika, där han inte bara producerade läkemedel utan även byggde upp marknadsföring och distribution.
Under de tio år Raffy var involverad i Synthélabo spelade han en viktig roll i omvandlingen av företaget till att bli den tredje största läkemedelsgruppen i Frankrike. Hans barn beklagade sig över att han arbetade för mycket och det gjorde att han bestämde sig för att ”casha in”, men jobbade kvar i 18 månader efter att ha sålt sina aktier.
-När man jobbar inom hälsovård som berör människor där det också finns en moralisk dimension utöver affärerna är det svårt att sluta direkt, säger han.
Det var en rådgivare och vän som kom med idén om investering inom klockbranschen.
– Jag var intresserad, berättar Pascal.
Och han hade möjligheterna att göra en betydande investering. Pensionen blev därmed en kort parentes i Raffys liv.
Den schweiziska urmakaren Edouard Bovet grundade varumärket i England 1822. Detta var när affärerna längs sidenvägen blomstrade och det var stor efterfrågan i Asien för fina handgjorda fickur. Dit for Bovet för att sälja sina klockor.
Bovets tidigaste klockor hade handmålade urtavlor och levererades i par. Anledningen till det var att om en klocka måste returneras till Europa för reparation (vilket kunde ta månader) skulle kunden ha en kvar att använda. Huvudkontoret låg i England men klockorna tillverkades i Fleurier, Schweiz, där de fortsatte att produceras fram till slutet av 1930-talet.
År 2000, när Raffy fick veta att Bovet var till salu arbetade två män som ägde varumärket från ett litet kontor/ateljé i Genève. De köpte komponenter och monterade i runda tal 140 klockor om året.
-Jag lyssnade på dem. Försökte förstå och berättade att jag inte var ute efter att köpa ett varumärke för att börja tillverka stora kvantiteter. Jag ville återuppväcka Bovet för mitt eget höga nöjes skull, ville bygga det till att återigen bli ett urmakeri med själ.
-Jag bestämde att Bovets klockor skulle tåla att vara väldigt dyra och alltid vara värda sitt pris. Vi skulle gå tillbaka till 1800-talets rötter med inhousetillverkning och göra alla delar själva.
Lite Bovet historik
1797 föds Edouard Bovet i Fleurier som son till Jean-Frédéric Bovet, urmakarmästare i Fleurier.
1818 lämnade han London för att den 20 april gå ombord ombord på Ostindindienfararen Orwell och anlände den 16 augusti till Kanton i Kina. Väl på plats sålde han snabbt fyra kockor till den då hisnande summan av 10 000 CHF (= en miljon dollar idag).
1822 bor han i Canton och tillsammans med bröderna Alphonse och Frederic, som bodde i London, och Gustave, urmakare i Fleurier, startar han ett företag med syfte att handla med Kina. Det är nu deras klockor blir kända för sina enastående dekorationer i smyckeemalj som de rika kinesiska männen inte kunde motstå.
1835 såldes slottet Château de Môitiers i kantonen Neuchatel (byggt på 1400-talet) till Henri-François Dubois-Bovet.
1855 vinner företaget guldmedalj vid Parisutställningen för ett identiskt par klockor beställda av den kinesiska kejsaren.
1901 säljs verksamheten på auktion i Paris till Leuba Frères för 100 000 guldfranc.
1918 såldes det vidare men köptes tillbaka av familjen Bovet på 1930-talet.
1948 slank det ur deras händer och två år senare upphörde klockproduktionen och varumärket blev vilande.
1957 donerar familjen Bovet slottet till kantonen Neuchâtel.
2001 Köper Pascal Raffy Bovet
2006 söker myndigheterna i Neuchâtel ny ägare till slottet eftersom underhållskostnaderna stigit dem över huvudet. Pascal Raffy var den enda köparen i stånd att säkerställa ett långsiktigt bevarande. Han köpte och kunde därmed låta Bovet återvända.
Raffy bor periodvis i den del av slottet som inte är ett museum för Bovets tidigare produktion.
Text/bild: Redaktionen Eqotime har besökt INDP Watches och valt ut 6 klockor från deras sortiment
Text/bild: Aleksandar Mladenovic I veckan höll INDP Watches i samarbete med Bovet 1822 ett event d
Eqotime besökte nystartade INDP Watches i Stockholm för att ta en närmare titt på independent-ti