Våra favoriter inför GPHG 2026 – tio klockor vi gärna ser som vinnare

Världens mest prestigefyllda klockutmärkelse närmar sig och årets startfält bjuder på allt från avskalad elegans och traditionellt hantverk till mekaniska konstruktioner som tänjer på gränserna för vad ett armbandsur kan vara. På Eqotime har vi valt ut tio favoriter bland årets nominerade till Grand Prix d’Horlogerie de Genève. Det handlar inte nödvändigtvis om de mest komplicerade eller exklusiva modellerna, utan om de klockor som vi tycker bäst representerar det som gör dagens klockindustri så intressant.

Grand Prix d’Horlogerie de Genève, vanligtvis förkortat GPHG, instiftades 2001 och brukar beskrivas som klockvärldens motsvarighet till Oscarsgalan. Varje år uppmärksammas framstående klockor inom en rad olika kategorier, där både etablerade tillverkare och mindre oberoende aktörer tävlar om priserna. Årets upplaga omfattar 84 nominerade bidrag fördelade på 14 kategorier, med en prisceremoni i Genève den 7 november 2026. Kategorierna har dessutom förändrats inför årets upplaga, bland annat genom att tidigare könsuppdelade klasser ersatts med en mer funktionsbaserad indelning. Vi har inte för avsikt att gå igenom samtliga kategorier, utan koncentrerar oss på tio modeller som vi tycker förtjänar lite extra uppmärksamhet.

Time Only: Chopard L.U.C 1860

Det finns något befriande med en klocka som inte försöker göra mer än att visa tiden, särskilt när tillverkaren samtidigt lägger så stora resurser på detaljerna. Chopard L.U.C 1860 är ett av de tydligaste exemplen på detta och vårt val i kategorin Time Only. Modellen bygger vidare på Chopards första L.U.C från 1997 och visar varför traditionell schweizisk urmakarkonst fortfarande har en självklar plats bland världens främsta klockor.

Årets version har en boett på 36,5 millimeter i Lucent Steel och en handgraverad guillochéurtavla i den blå nyansen Areuse Blue. Under urtavlan arbetar det automatiska kaliber L.U.C 96.40-L, utrustat med mikrorotor i guld och en gångreserv på 65 timmar. Urverket är dessutom försett med den prestigefyllda kvalitetsstämpeln Poinçon de Genève. För oss är det framför allt proportionerna, urtavlans bearbetning och den genomgående höga finishen som gör L.U.C 1860 så tilltalande. Chopard har under lång tid visat att man tillhör de främsta tillverkarna inom haute horlogerie, men får kanske inte alltid den uppmärksamhet man förtjänar. Här finns alla argument för att det borde förändras.

Essential: Grand Seiko SBGZ011

Grand Seiko har länge varit ett av våra favoritmärken när det kommer till att kombinera teknisk precision med traditionellt hantverk. Med SBGZ011 tar den japanska tillverkaren detta till en nivå som närmast kan beskrivas som konstnärlig. Modellen tillhör märkets Masterpiece Collection och har skapats av specialisterna vid Micro Artist Studio i Shiojiri.

Inspirationen kommer från vattenfallen och naturen kring Tateshina i Japan, något som återspeglas i de handgraverade mönstren på både urtavlan och boetten. Arbetet är närmast skulpturalt och visar hur Grand Seiko utvecklat ett eget formspråk som skiljer sig från den schweiziska traditionen. Boetten mäter 40 millimeter och är tillverkad i platina, medan det manuellt uppdragna Spring Drive-urverket 9R02 erbjuder en gångreserv på imponerande 84 timmar.

Med en upplaga på endast 50 exemplar och ett pris som placerar modellen bland Grand Seikos mest exklusiva skapelser är detta knappast en klocka för den breda marknaden. Däremot är den ett utmärkt exempel på varför japansk haute horlogerie måste tas på största allvar. Vi skulle inte bli särskilt förvånade om Grand Seiko får kliva upp på scenen i Genève.

Complication: Cleguer Inspiration One

En av de stora fördelarna med GPHG är att tävlingen inte enbart handlar om de etablerade klockhusen. Oberoende urmakare får också möjlighet att visa upp sina idéer och ibland är det just här vi hittar de mest intressanta innovationerna. Cleguer Inspiration One är ett sådant exempel.

Bakom modellen ligger ett tydligt fokus på urverkets konstruktion och i synnerhet dess egenutvecklade gångparti. Det stora balanshjulet på 12,9 millimeter och den speciella escapementkonstruktionen är centrala delar av klockans tekniska identitet. Samtidigt har Cleguer lyckats skapa ett uttryck som skiljer sig från många andra tekniskt avancerade modeller. Den asymmetriska urtavlan i Grand Feu-emalj, den stora centrala sekundvisaren och det öppna urverket skapar en design där mekaniken får huvudrollen.

Boetten mäter förhållandevis behagliga 38,5 millimeter och modellen produceras i mycket begränsat antal. Det är knappast en klocka som kommer att bli ett kommersiellt fenomen, men den representerar något som vi tycker är viktigt för branschens framtid: självständiga urmakare som vågar utveckla egna tekniska lösningar snarare än att enbart förfina redan etablerade konstruktioner.

Mechanical Exception: Blancpain Grande Double Sonnerie

Här börjar vi närma oss den typ av urmakeri som nästan är svårt att begripa, även för den som följt branschen under många år. Blancpain Grande Double Sonnerie är ett av årets mest avancerade bidrag och förmodligen en av de starkaste kandidaterna i kategorin Mechanical Exception.

Att utveckla en grande sonnerie är i sig en enorm teknisk utmaning, men Blancpain har valt att gå betydligt längre. Klockan kan spela två olika melodier, dels den klassiska Westminsterklangen, dels en specialkomponerad melodi av Eric Singer, mest känd som trummis i rockbandet KISS. Konstruktionen använder fyra hammare och fyra toner, vilket gör det möjligt att skapa betydligt mer komplexa ljudsekvenser än hos traditionella slagverkskomplikationer.

Bakom resultatet ligger åtta års utvecklingsarbete. Själva urverket innehåller 1 053 komponenter och kombinerar dessutom slagverksmekanismen med en flygande tourbillon och en evighetskalender med retrograd visning. Att allt detta har kunnat integreras i ett armbandsur är en prestation som säger mycket om nivån på dagens mest avancerade urmakeri. Det är naturligtvis inte en klocka som särskilt många någonsin kommer att äga, men det är heller inte poängen. Modeller som denna visar hur långt den mekaniska klockan kan utvecklas när ekonomiska och tekniska begränsningar får en underordnad roll.

Tourbillon: Girard-Perregaux Laureato Fifty Three Gold Bridges

Girard-Perregaux har en särskild position inom tourbillonens historia. Redan under 1800-talet utvecklade tillverkaren sin berömda konstruktion med tre guldbryggor, ett formspråk som med tiden blivit ett av märkets viktigaste kännetecken. I Laureato Fifty Three Gold Bridges får denna historia möta en av företagets mest välkända moderna kollektioner.

Resultatet är en mycket speciell Laureato där den traditionella urtavlan till stor del fått lämna plats åt urverket och dess tre karakteristiska bryggor. Det automatiska kaliber GP9620 är konstruerat kring dessa, som håller fjäderhus, hjulverk och tourbillon i en vertikal linje. Bryggorna är därmed inte enbart dekorativa utan en integrerad del av urverkets arkitektur.

Det som gör modellen särskilt intressant är att Girard-Perregaux lyckas förena denna mycket traditionella konstruktion med Laureatos sportigare boett och integrerade länk. Det är en kombination som skulle kunna kännas märklig, men här fungerar den förvånansvärt väl. Vi uppskattar dessutom att märket fortsätter att utveckla sitt eget historiska formspråk i stället för att anpassa sig alltför mycket till rådande trender.

Chronograph: Parmigiani Fleurier TONDA PF Chronographe Mystérieux

Det här är kanske vårt mest självklara val i hela årets GPHG. Parmigiani Fleurier har under de senaste åren utvecklats till en av klockbranschens mest intressanta tillverkare, inte minst genom TONDA PF-kollektionen där avancerad mekanik kombineras med en ovanligt återhållsam design. Chronographe Mystérieux tar detta koncept ytterligare ett steg och är enligt oss en av årets absolut mest spännande nyheter.

Idén är lika enkel som genialisk. När kronografen inte används ser klockan ut som en traditionell TONDA PF med tre visare. De extra kronografvisarna ligger nämligen dolda bakom de ordinarie visarna och blir synliga först när funktionen aktiveras. Genom en enda tryckknapp kan kronografen startas, stoppas och återställas, varefter visarna återgår till sina ursprungliga positioner och försvinner ur blickfånget.

För att åstadkomma detta har Parmigiani utvecklat det automatiska kaliber PF053 med fem koaxialt monterade visare och ett avancerat system med tre kopplingar. Urverket består av 362 komponenter och erbjuder 60 timmars gångreserv. Det imponerande är dock inte enbart mekaniken utan hur tillverkaren har använt den för att lösa ett estetiskt problem. Traditionella kronografer kräver ofta flera register och en mängd visuell information, medan Parmigiani har skapat en klocka som endast visar komplikationen när ägaren faktiskt behöver den. För oss är detta precis den typ av genomtänkt innovation som förtjänar ett pris.

Calendar and Astronomy: Christiaan van der Klaauw CVDK Venus Annual Calendar

Astronomiska komplikationer tillhör några av urmakeriets äldsta traditioner och få moderna tillverkare har specialiserat sig lika tydligt på området som Christiaan van der Klaauw. Det nederländska företaget har under flera decennier utvecklat mekaniska klockor som visar himlakropparnas rörelser och med Venus Annual Calendar lyckas man kombinera denna tradition med en ovanligt elegant kalenderkonstruktion.

I centrum av den vita urtavlan finns ett litet mekaniskt planetarium där Venus, jorden och månen rör sig i förhållande till solen. Rörelserna följer himlakropparnas verkliga omloppstider, vilket innebär att Venus fullbordar ett varv kring solen på ungefär 224,7 dagar medan jorden behöver drygt 365 dagar. Runt planetariet löper en kalender som visar månadernas individuella längd.

Trots den imponerande tekniken mäter boetten endast 38 millimeter, något som bidrar till att modellen känns betydligt mer balanserad än många andra astronomiska komplikationsur. Vi uppskattar framför allt att Christiaan van der Klaauw lyckas göra avancerad astronomi både visuellt tilltalande och förhållandevis lättillgänglig. Klockan påminner också om att urmakeriets historia inte enbart handlar om att mäta timmar, minuter och sekunder, utan om människans försök att förstå och beskriva tiden genom himlakropparnas rörelser.

Sports: Chopard Zagato Lab One Concept

Chopard dyker upp en andra gång på vår lista, men den här gången handlar det om något helt annat än den klassiska elegansen hos L.U.C 1860. Zagato Lab One Concept är resultatet av ett samarbete med den italienska designstudion Zagato och visar hur idéer från bilindustrin kan användas för att utveckla nya konstruktioner inom urmakeriet.

Boetten mäter 42 millimeter och är tillverkad i keramiserat titan, ett material som kombinerar låg vikt med hög hårdhet och god motståndskraft mot repor. Även urverkets bryggor och verkplatta har tillverkats i materialet, vilket bidrar till att hela klockan väger endast 43,2 gram inklusive armband. Trots den extremt låga vikten rymmer konstruktionen ett manuellt uppdraget tourbillonurverk med cirka 60 timmars gångreserv.

Designen är tydligt inspirerad av motorsport och Zagatos formspråk, men det mest intressanta är egentligen hur Chopard arbetar med material och konstruktion. Inom modern sportklockstillverkning har titan och keramiska material blivit allt vanligare, men här används de på ett betydligt mer genomgripande sätt. Med en begränsad upplaga på 19 exemplar är Zagato Lab One Concept dessutom en av årets mer ovanliga sportklockor.

Petite Aiguille: TAG Heuer Monaco Chronograph

Vissa klockor behöver egentligen ingen närmare presentation och TAG Heuer Monaco är utan tvekan en sådan modell. Sedan lanseringen 1969 har den fyrkantiga kronografen blivit en av klockvärldens mest igenkännbara skapelser, inte minst genom kopplingen till motorsport och Steve McQueen.

Att Monaco fortfarande känns relevant mer än femtio år senare är ett gott betyg åt grunddesignen. Det fyrkantiga formspråket, den distinkta boetten och de karakteristiska kronografregistren gör modellen omedelbart identifierbar, även när TAG Heuer experimenterar med nya färger, material och utföranden. Samtidigt har de moderna versionerna utvecklats betydligt tekniskt jämfört med originalet.

Vårt val handlar i stor utsträckning om just detta. Monaco är en klocka som lyckas vara trogen sitt ursprung utan att fastna i det förflutna. TAG Heuer har dessutom under senare år blivit allt mer intressant som tillverkare, med en tydligare satsning på både urverk och design. Bland årets kandidater i Petite Aiguille tycker vi att Monaco representerar en svårslagen kombination av historia, identitet och modern klocktillverkning.

Challenge: King Seiko VANAC

I kategorin Challenge, där prisnivån är betydligt lägre än i många av tävlingens övriga klasser, faller vårt val på King Seiko VANAC. Det är också en modell som visar att en intressant mekanisk klocka inte nödvändigtvis behöver kosta hundratusentals kronor.

King Seiko introducerades ursprungligen 1961 och var under lång tid en viktig del av Seikos ambition att utveckla mekaniska klockor med hög precision och finish. VANAC-namnet dök upp under 1970-talet och förknippas med mer utmanande former och ett uttryck som skiljde sig från märkets traditionella modeller. I den moderna tolkningen återkommer flera av dessa idéer, inte minst genom den kantiga boetten, den integrerade länken och den distinkta urtavlan.

Under ytan arbetar Seikos automatiska kaliber 8L45 med en gångreserv på omkring 72 timmar. Det är ett urverk som visar att tillverkaren tar den mekaniska kvaliteten på allvar även i ett betydligt mer tillgängligt segment än Grand Seikos exklusiva Masterpiece-modeller. För oss är VANAC ett intressant exempel på hur Seiko använder sitt historiska arv utan att enbart ägna sig åt nostalgiska nyutgåvor. Modellen är dessutom ett välkommet alternativ för den som uppskattar sportklockor med integrerad länk men söker något med en tydligare japansk identitet.

Avslutande reflektioner: Ett starkt år för den mekaniska klockan

Det som kanske är mest slående när vi går igenom årets GPHG är hur olika tillverkarna förhåller sig till begreppet innovation. Hos Blancpain handlar det om att tänja de tekniska gränserna för vad som över huvud taget är möjligt att bygga in i ett armbandsur, medan Parmigiani Fleurier använder avancerad mekanik för att skapa ett renare och mer användarvänligt uttryck. Grand Seiko och Chopard visar i sin tur att traditionellt hantverk, finish och proportioner fortfarande kan vara minst lika betydelsefulla som en ny komplikation.

Det är också glädjande att mindre oberoende aktörer fortsätter att ta plats bland nomineringarna. Tillverkare som Cleguer och Christiaan van der Klaauw påminner om att några av de mest intressanta idéerna inte nödvändigtvis kommer från industrins största företag. Samtidigt visar modeller som TAG Heuer Monaco och King Seiko VANAC att klockvärlden också behöver starka, igenkännbara konstruktioner som kan utvecklas och tilltala nya generationer av entusiaster.

Om vi däremot skulle välja en enda personlig favorit bland dessa tio blir det svårt att komma runt Parmigiani Fleurier TONDA PF Chronographe Mystérieux. Den lyckas kombinera verklig teknisk innovation med ett formspråk som för oss representerar något av det bästa inom modern klockdesign. Om juryn håller med återstår att se den 7 november, men oavsett resultat kan vi konstatera att årets GPHG visar upp en mycket imponerande bredd av samtida urmakeri.

Läs mer om galan här