Utställningsmåste för modeintresserade – Nordens Paris på Nordiska Museet

Text: Britta Rossander


Klädkonst, skicklig tillskärning, högsta kvalité och respekt för kunden. På NK’s Franska damskrädderi utförde man fantastisk ”slow fashion” under femtioett år. Den 17 september öppnar Nordiska museet utställningen “Nordens Paris” om NK:s Franska damskrädderi 1902–1966 och samtidigt lanseras ett modehistoriskt praktverk. Utställning och bok är en hyllning till coutureskrädderiet och den parisiska haute couturens nordligaste utpost. Eqotime’s Britta Rossander ger oss sina personliga reflektioner.


Anrikt skrädderi och varuhus

Skrädderiet på NK var Nordens ledande beställningsateljé från sekelskiftet 1900 till 1960-talet. Ateljén hade samarbete med de ledande modehusen i Paris och kundkretsen bestod av kungligheter, societeten, yrkeskvinnor och scenens stjärnor.

Min mamma snurrade gärna framför provhyttens speglar på dammodehuset Leja på Lidingö. Men min faster gjorde detsamma på NK’s Franska vilket var snäppet bättre. Som barn njöt jag av att åka ”guldhiss” för att sedan få sitta och titta på vid provningarna. Inte vet jag om det var dessa besök i svenska modets högborg som senare gjorde att jag valde att bli produktutformare för trikå, beklädnad och päls vilket designer för konfektion sammanfattades som på den tiden.

Det var med Joseph Leja som fenomenet varuhus kom till Stockholm. Han öppnade redan 1852 sin Pariserbasar. Femtio år senare bildas AB Nordiska Kompaniet när Karl M. Lundberg och Joseph Leja går samman och då även registrerar logotypen, adressen är Stureplan (numera Johnsonhuset). År 1915 flyttar varuhuset till det välkända stenpalatset på Hamngatan signerat Ferdinand Boberg, arkitekten på modet.


NK strax efter invigningen (Foto: Arkivet för Näringslivshistoria)

I det nya varuhuset arbetade 1 500 personer. Och under första dagen kom 35 000 personer med kung Gustav V i spetsen. NK blev tongivande för den goda smaken och särskilt det franska damskrädderiets eleganta stil regerade i huvudstadens förnämare kretsar.

Allt fanns under ett och samma tak, något som inte funnits tidigare. När kunderna kom in genom dörrarna möttes de av en fantastisk ljusgård och ett varuhus av internationell klass. Det var modernt med en självrullande trappa – rulltrappan – den första i sitt slag i Sverige.


”Kompaniet”

I dagligt tal sa man att man gick till ”Kompaniet” för att handla. Men kunderna sågs inte gå ut från varuhuset fullastade med kassar, varorna skickades självklart med bud till kundens bostad. Då var det, till skillnad mot idag, en oskriven regel att man inte gick genom staden med paket och påsar i händerna.

Körsnärsavdelningen låg på femte våningen, under fanns matavdelningen med fisk som simmade i ett kar – NK fick tillstånd 1932 att själva transportera levande fisk från Västkusten till Stockholm – högt upp i huset låg också Franska damskrädderiet.

Det var under säker ledning av disponent Kurt Jakobsson som detta Franska damskrädderi snabbt blev ett av Stockholms ledande modeetablissemang, med rykte om att ha de skickligaste sömmerskorna och damskräddarna.

Jakobsson, som hade arbetat på bland annat franska modehuset Lucile, var en av få svenskar som bjöds in till haute couture-visningarna i Paris. Han kunde sedan köpa toiler (plaggen uppsydda i råväv) av originalen för att sedan kunna erbjuda det senaste uppsytt till kunderna på NK genom licens från modehusen. Jacobson med stab var diskreta, höll hårt på etikett och trollade med saxen så kurvor på fel ställen gjordes osynliga. Personalen var skicklig på att ta hand om sina kunder och blev bland annat experter på att backa, enligt reglerna fick de aldrig vända en kund ryggen.



Josef Sachs (NK’sVD fram till 1949) säger till Stockholms Dagblad 1925 med anledning av skrädderiets betydelse att:

 ”Stockholmskan har under de senaste femton åren utvecklats kollosallt i fråga om prydlighet, nätthet, smak och elegans. Kännare säga att nu är hon en av världens stilfullaste kvinnor”.


Välrenommerat skrädderi

NK:s Franska damskrädderi höll också regelbundet egna visningar, förutom i Bobergs matsal högst upp i varuhuset även på Ulriksdals kapplöpningar och på Kungliga Operan i Stockholm.

När ryktet gick i salongerna att ”Franskas” tillskärare Jacobsson kommit hem från Paris väntade stadens välklädda damer ivrigt på att inbjudningskortet till visningen skulle komma. I Kompanirullan (NK’s personaltidning) från september 1930 går att läsa att Grevinnan Bonde, Grevinnan Estelle, skådespelerskan Tora Teje och fru Wennergren ses gå på visning.


Grevinnan Estelle (Foto: Arkivet för Näringslivshistoria)

När jag tittar igenom ”rullan” från 1920-talet fram till 1940-talet är det märkbart hur viktigt mode måste varit för NK. I stort sett tre av fyra utgåvor har en moderelaterad bild på omslaget – gärna tecknad med kommande säsongs mode.

Storhetstiden för skrädderiet var självklart under haute couturens glansdagar på 1950-talet. Då var det designerna Cristobal Balenciaga, Coco Chanel och Christian Dior angav tonen. Avdelningen stängdes tyvärr 1966 när Jacobsson avtackades. Måttbeställt och skräddarsytt var inte längre det mest åtråvärda, nu var det prêt à porter som satte trenden.


Lite kuriosa

Greta Garbo som älskade att äta lunch på ”Det stora varuhuset” extraknäckte flera gånger under 1920-talet genom att ”mannekänga” på NK’s franska. Det sägs att hon dessutom tog dubbelt så mycket betalt som de andra mannekängerna. Femtio kronor för en och en halv timme. Kunderna satt i den grå salongen och in kom modell efter modell iförd provplagg på det senaste från Paris.


Greta Garbo (Foto: Arkivet för Näringslivshistoria)

Klänningar från NK’s Franska ingår numera i Livrustkammarens samlingar. Två av dessa klänningar har burits av Drottning Louise och syddes 1964 respektive 1962

Viveka Lindfors valdes till Fröken Stockholm 1941 och kläddes av NK’s Franska ibland annat i en mossgrön ensemble i crépe-de-chine.


Utställningen

Nordiska museet har Nordens största samling av dräkt och mode, allt från haute couture till hemsytt. Sedan 1970-talet förvaltar museet en stor del av NK:s arkiv. Ett arkiv som bland annat innehåller fotografier från NK:s Franska damskrädderi. Bilder som nu visas för första gången tillsammans med ett hundratal plagg. Fotografier och filmer visar ateljéns två parallella världar – den eleganta salongen och den livliga syateljén.



– NK:s Franska damskrädderi var känt som Parismodets nordligaste utpost. Här mötte haute couture från de ledande kreatörerna i modets huvudstad Paris den skandinaviska publiken. Boken och utställningen tar ett helhetsgrepp om Stockholms mest exklusiva och mytomspunna beställningsateljé, säger Susanna Strömquist, modejournalist och curator för utställningen ”Nordens Paris”.


Nordens Paris Nordiska Museet Stockholm kommer också i bokform. (Foto: Nordiska Museet)

Modeutställningen ”Nordens Paris” på Nordiska museet öppnar den 17 september och pågår till den 18 september 2022. Kul att veta är också att plagg från NK’s Franska dyker ibland upp på vintageauktionerna på både Bukowskis och Stockholms Auktionsverk.



Shopping cart
Det finns inga produkter i varukorgen!
Fortsätt handla
0