Tiden efter månen – Buzz Aldrins privata klockor går under klubban

Ingen av klockorna följde med Buzz Aldrin ut i rymden. Ändå berättar de en fascinerande historia om mannen som bar den första klockan på månen. När Sotheby’s nu säljer delar av astronautens privata samling möts Omega, Bulova och Citizen av betydligt mer oväntade märken, samt en Moonwatch vars verkliga föregångare fortfarande är spårlöst försvunnen

Text: Andreas J. Weber

---

---

en 15 juli riktas blickarna mot Sotheby’s auktion Space Exploration. Här finns föremål som på olika sätt knyter an till några av människans största tekniska bedrifter, men för klockintresserade är det framför allt en grupp objekt från Buzz Aldrins privata samling som sticker ut.

Totalt rör det sig om 17 klockrelaterade loter från Buzz Aldrin Family Trust. Utbudet sträcker sig från en ny Speedmaster i Moonshine Gold och flera klassiska Omega-modeller till dykarklockor, quartz-kronografer och en låda med souvenirur från Aldrins resor. De sammanlagda uppskattningarna för de 14 loterna ligger på omkring 97 000–152 000 dollar.

Det är dock viktigt att göra en tydlig distinktion: ingen av dessa klockor bars under Apollo 11 eller på månens yta. Deras betydelse ligger i stället i den dokumenterade kopplingen till Buzz Aldrin, mannen som gjorde Omega Speedmaster till den första klockan som faktiskt bars på månen.

Piloten, ingenjören och astronauten

Buzz Aldrin föddes som Edwin Eugene Aldrin Jr. 1930. Innan han blev astronaut tog han examen från militärakademin West Point, tjänstgjorde som stridspilot under Koreakriget och flög 66 stridsuppdrag. Därefter doktorerade han vid Massachusetts Institute of Technology med en avhandling om bemannade möten mellan farkoster i omloppsbana – ett område som gav honom smeknamnet ”Dr Rendezvous”.

Han valdes ut till NASA:s tredje astronautgrupp 1963 och gjorde sin första rymdfärd ombord på Gemini XII tillsammans med James Lovell 1966. Under uppdraget genomförde Aldrin tre rymdpromenader. Tidigare astronauter hade haft stora problem med att arbeta effektivt utanför farkosterna, men Aldrins omfattande undervattensträning bidrog till att visa hur astronauterna bättre kunde förberedas för arbete i tyngdlöshet.

Tre år senare blev han månlandarens pilot under Apollo 11. Neil Armstrong och Aldrin landade månlandaren Eagle i Stillhetens hav den 20 juli 1969, medan Michael Collins stannade kvar i omloppsbana ombord på kommandomodulen Columbia. Armstrong blev den första människan på månen och Aldrin den andra, men det var Aldrin som bar den första klockan på månens yta.

Den riktiga Moonwatchen är fortfarande försvunnen

Samtliga tre Apollo 11-astronauter hade tilldelats Omega Speedmaster Professional av NASA. Under månlandningen uppstod problem med den elektroniska tidtagningen inne i Eagle, vilket gjorde att Armstrong lämnade sin Speedmaster i månlandaren som reserv. Aldrin behöll däremot sin klocka på handleden, monterad utanpå den tjocka rymddräkten.

Därmed blev Aldrins Omega Speedmaster Professional, referens ST 105.012, den första klockan som bars på månen.

Efter uppdraget skickade Aldrin flera föremål till Smithsonian Institution och National Air and Space Museum. Speedmastern försvann emellertid under transporten och har aldrig med säkerhet återfunnits. Genom åren har olika personer hävdat att de ägt klockan, men inget exemplar har kunnat autentiseras som Aldrins verkliga Apollo 11-klocka. Armstrongs Speedmaster finns däremot bevarad hos National Air and Space Museum. 

Det är en av klockvärldens stora olösta gåtor. Om Aldrins verkliga Moonwatch någon gång dök upp med en oantastlig proveniens skulle det vara svårt att överskatta dess historiska och ekonomiska betydelse. Det är trots allt inte bara en vintage-Speedmaster, utan en artefakt från det kanske mest omskrivna ögonblicket i människans moderna historia.

De klockor som nu säljs är alltså inte några ersättare för det försvunna originalet. Men deras ursprung är dokumenterat direkt till Aldrins privata samling, vilket gör dem till personliga historiska objekt snarare än rymdflugna instrument.

En modern Speedmaster i Moonshine Gold

Auktionens dyraste klocka är också den nyaste. Omega Speedmaster Professional i 18 karat Moonshine Gold, referens 310.60.42.50.99.002, är tillverkad omkring 2026 och uppskattas till 40 000–60 000 dollar.

Klockan mäter 42 millimeter och kombinerar en champagnefärgad sunburst-tavla med Omegas moderna manuella kaliber 3861. Urverket är en Master Chronometer-certifierad vidareutveckling av den klassiska Moonwatch-konstruktionen, utrustad med Co-Axial-gång och motståndskraft mot magnetfält.

Exemplaret levereras med box, garantikort daterat i mars 2026, kronometerkort och övriga tillbehör. Det är alltså inte en klocka med lång dokumenterad användning på Aldrins handled. I stället blir den intressant som ett modernt och mycket exklusivt destillat av det arv som Aldrin själv var med om att skapa.

Den symboliskt viktigaste: Speedmaster Professional 3590.50

Mer direkt kopplad till Moonwatchens klassiska uttryck är en Omega Speedmaster Professional i stål från omkring 1990. Referensen är 3590.50.00 och uppskattningen ligger på 8 000–12 000 dollar.

Det är på många sätt den klocka i auktionen som tydligast fångar samlarens dilemma. Rent modellmässigt är detta en välbekant, relativt modern Speedmaster Professional. Den är inte extremt sällsynt och har aldrig varit i närheten av månen. Samtidigt kommer den direkt från den person som gjorde modellen till en av världens mest berömda klockor.

En vanlig 3590.50 berättar historien om Speedmaster. Buzz Aldrins 3590.50 berättar också historien om vem som ägde den. Det är här proveniensens värde blir särskilt tydligt. Sotheby’s uppskattning ligger därför klart över vad ett jämförbart exemplar utan den historiska kopplingen normalt skulle förknippas med.

X-33 – kanske auktionens mest renodlade astronautklocka

Om den klassiska Speedmaster Professional är klockan som förknippas med månlandningen, är Speedmaster X-33 snarare utvecklad för astronauternas moderna och betydligt mer digitala vardag. Buzz Aldrins exemplar är en andra generationens X-33 från omkring 2010, tillverkad i titan och försedd med Omegas termokompenserade quartzkaliber 1666.
Den 42 millimeter stora klockan kombinerar traditionella analoga visare med en digital display och funktioner som evighetskalender, alarm samt särskilda tidtagningslägen för Mission Elapsed Time och Phase Elapsed Time. Alarmet konstruerades för att kunna höras även i bullriga miljöer och förstärks genom klockans speciella baklock. Det här är alltså inte en konventionell lyxklocka med lite rymdromantik på tavlan, utan ett faktiskt arbetsverktyg utvecklat med piloter och astronauter i åtanke.
Exemplaret saknar box och papper men kommer direkt från Buzz Aldrins privata samling. Bland auktionens moderna klockor är den därför en av de mest övertygande: en verklig astronautklocka som har ägts av världens mest berömda månfarare.
Sotheby’s uppskattning ligger på 4 000–6 000 dollar, men budgivningen har redan nått 12 000 dollar inför den avslutande auktionen. Det är ett tydligt tecken på att marknaden värderar kombinationen av X-33-modellens NASA-historia och Aldrins proveniens betydligt högre än själva klockans normala marknadsvärde.

Omega bortom månen

Aldrins samling visar samtidigt att hans relation till Omega inte var begränsad till den traditionella Moonwatchen.

En De Ville Co-Axial Chronograph i roséguld, referens 431.53.42.51.03.001, erbjuder en betydligt mer elegant sida av märket. Den 42 millimeter stora klockan har blå tavla och drivs av den automatiska kronografkalibern 9300. Uppskattningen är 6 000–9 000 dollar. Det är en modern och påkostad dresskronograf – långt från den manuella verktygsklocka som Aldrin bar utanpå rymddräkten. 

Ännu mer tekniskt orienterad är Omega Speedmaster HB-SIA ”Solar Impulse” från omkring 2013. Den har en 41 millimeter stor boett och länk i titan, kolfibertavla, automatisk kronograf och GMT-funktion. Boetten är märkt ”Test Flight No. 3593”, och uppskattningen ligger på 6 000–9 000 dollar. Modellen skapades i anslutning till projektet Solar Impulse och dess soldrivna flygplan – en passande klocka för en man vars liv präglades av flygning, ingenjörskonst och utforskande. 

Omega Seamaster Professional GMT, referens 2535.80.00, är en robust stålmodell från omkring 2007. Den har en blå tavla, 41 millimeters boett och den automatiska Co-Axial-kalibern 2628. Klockan saknar både box och dokument men kommer med två extra länkbitar. Sotheby’s uppskattar den till 5 000–8 000 dollar. 

Från en helt annan period kommer Omega Constellation Day Date ”Owl”, referens 396.1070. Den 32 millimeter stora quartzmodellen från omkring 1987 kombinerar stål och gult guld med en vit tavla och champagnefärgade register. Smeknamnet ”Owl” kommer från tavlans två symmetriska visningar, som med lite fantasi liknar ett par uggleögon. Även denna uppskattas till 5 000–8 000 dollar. 

Omega De Ville Hour Vision, referens 431.63.41.21.001, är från omkring 2007 och har en 41 millimeter stor boett i 18 karat roséguld. Den drivs av den automatiska Co-Axial-kalibern 8501 och utmärker sig genom safirglaspartier både i baklocket och längs boettens sidor. Den saknar box och papper och uppskattas till 5 000–8 000 dollar.

Tillsammans ger dessa Omega-klockor en bredare bild av Aldrins samlande: från Moonwatchens manuella kronograf till GMT, dressur, quartz och moderna material.

En ovanlig LeCoultre från omkring 1970

Bland de mer samlarbetonade klockorna finns också en LeCoultre ”Shark Deep Sea”, referens 2643, från omkring 1970. Det är en 40 millimeter stor kronograf i stål med svart tavla, skruvat baklock och manuell kaliber 72. Klockan sitter på en amerikansk JB Champion-länk och uppskattas av Sotheby’s till 10 000–20 000 dollar. Den saknar både box och dokument, men proveniensen anges som direkt från Buzz Aldrins personliga samling.
Namnet LeCoultre användes historiskt på den amerikanska marknaden, medan företaget i Europa var känt som Jaeger-LeCoultre. Modellen representerar en helt annan sida av Aldrins klocksamling än de moderna Omega-modellerna och enklare souveniruren. Här finns i stället en klassisk sportkronograf från samma period som månlandningen, med ett mekaniskt verk och ett uttryck som i dag är mycket eftertraktat bland samlare.
Det finns ingen uppgift om att Aldrin bar klockan under något NASA-uppdrag, och den var inte med på månen. Men av klockorna i auktionen är detta ändå en av dem som har störst fristående samlarvärde. Även utan Aldrins namn hade en välbevarad LeCoultre-kronograf från perioden varit intressant. Med dokumenterad proveniens från Apollo 11-astronautens privata samling får den ytterligare ett historiskt lager.

Dykarklockorna berättar en annan historia

En av auktionens mest personliga klockor kan mycket väl vara den minst exklusiva.

Citizen Promaster Hyper Aqualand från 2000-talet har en 42 millimeter stor boett, digital display och gummiband. Klockan är utrustad med elektronisk djupmätare, termometer, vattensensor och olika varningsfunktioner. Framför allt visar den tydliga spår av användning.

Kopplingen till Aldrin är särskilt relevant. Hans undervattensträning inför Gemini XII blev en viktig del av utvecklingen av NASA:s metoder för rymdpromenader, och dykning fortsatte senare att vara ett av hans stora intressen. Till skillnad från några av de mer representativa klockorna i auktionen framstår denna Citizen som ett faktiskt bruksföremål. Uppskattningen är 2 000–3 000 dollar. 

Samma uppskattning gäller en enklare Innovative Time-dykarklocka från 1980-talet. Den har en 36 millimeter stor stålboett, quartzverk, svart tavla och tvåtonslänk. Klockan har tydliga bruksspår och har enligt Sotheby’s sannolikt använts av Aldrin innan han skaffade sin Citizen Hyper Aqualand. Vattentätheten uppges inte längre vara intakt, vilket åtminstone gör den historiskt autentisk som äldre dykarklocka: den bör numera hållas långt borta från både hav och träningsbassänger.

Bulova skapade klockor i Aldrins namn

Tre Bulova Accutron Eagle Pilot säljs också separat.

Två av dem är automatiska modeller, 65B003 respektive 65B004, med svarta 42-millimetersboetter och vita pilotinspirerade tavlor. Den ena har läderband och den andra svart stållänk. På klockorna finns Aldrins tryckta namnteckning tillsammans med texten ”Buzz Aldrin / Lunar Module Pilot”.

Enligt Sotheby’s skickades exemplaren sannolikt till Aldrin för godkännande under designprocessen. Båda ser ut att vara oanvända och har fortfarande skyddsplast kvar. De uppskattas till 2 000–3 000 dollar vardera. 

Den tredje är en Accutron Eagle Pilot Chronograph, modell 26B62. Den har stålboett, svart tavla och quartzverk. På baklocket finns Aldrins namnteckning samt graveringen ”Lunar Module Pilot / Apollo 11 Mission”. Även denna klocka är oanvänd och uppskattas till 2 000–3 000 dollar. 

Här är kopplingen till Aldrin mer officiell än personlig. Klockorna tycks inte ha varit vardagsfavoriter, men de representerar hur astronautens namn och Apollo 11-historien fortsatte att användas inom klockindustrin långt efter månlandningen.

Från 47 millimeter till klassisk dresskronograf

Den schweiziska Metal.CH-kronografen är med sina 47 millimeter en av auktionens största klockor. Modellen 3120.47 har quartzverk, svart tavla, gummiband och tydliga spår av vardaglig användning. Den uppskattas till 2 000–3 000 dollar. Det är knappast haute horlogerie, men slitaget gör att den känns mer personlig än flera av de tekniskt mer avancerade objekten. 

Peruzzi Chronographe erbjuder ett mer traditionellt uttryck. Den 38 millimeter stora dresskronografen från 2000-talet har vit tavla, quartzverk och brunt krokodilband. Ett extra svart ödleband ingår. Även här finns bruksspår, framför allt på bandet, och uppskattningen är 2 000–3 000 dollar. Eftersom exotiska läder ingår kan internationell export dessutom kräva särskilda CITES-handlingar.

Åtta souvenirur och ett helt liv i miniatyr

Här finns bland annat en klocka från den ryska raketmotortillverkaren NPO Energomash, en modell från Khrunichev med rymdstationen Mir på tavlan och en Boeing-klocka med en rörlig internationell rymdstation. En annan kommer från Buzz Aldrin Elementary School.

Samlingen innehåller också ett ur med anknytning till Toy Story 3 – en naturlig blinkning till den animerade astronauten Buzz Lightyear, vars namn inspirerades av Aldrin – samt klockor kopplade till välgörenhet, Rodeo Drive och berättelser från Koreakriget.

Som enskilda klockor är de knappast särskilt värdefulla. Tillsammans bildar de däremot en miniatyrbiografi över Aldrins liv: stridspiloten, astronauten, teknikambassadören, skolnamnet och populärkulturella ikonen. Gruppen uppskattas till 3 000–5 000 dollar.

Man köper proveniensen – inte rymddammet

Det är lätt att först känna en viss besvikelse över att ingen av klockorna har varit i rymden. Men det är samtidigt detta som gör auktionen intressant. Här syns skillnaden mellan två typer av samlarvärde.

En rymdflugen klocka är ett historiskt instrument som varit fysiskt närvarande vid en specifik händelse. En privatägd klocka från Buzz Aldrin är i stället ett personligt föremål med association till händelsen och människan bakom den. Den ena kategorin kan dokumenteras genom uppdragslistor och NASA-nummer. Den andra kräver en obruten och trovärdig ägarhistorik.

Köparen får ingen klocka som vandrat över månens yta. Däremot får man en klocka som legat i samlingen hos den man som bar den första Moonwatchen där.

Och någonstans finns kanske fortfarande den verkliga Speedmastern från Apollo 11. Tills den eventuellt återvänder ur historiens mörker får vi nöja oss med de klockor Buzz Aldrin bar efter att han kommit tillbaka till jorden.

Läs mer om auktionen här.